Kebnekaises högsta punkt smälter i rekordfart

Uppdaterad: 18 april, 2017 17:55

Kebnekaises sydtopp har länge varit Sveriges högsta topp. Men i takt med den globala uppvärmningen har den under de senaste åren krymt. Och redan i sommar kan vi ha en ny högsta punkt.

Varje sensommar mäter Tarfala forskningsstation höjden på Kebnekaises sydtopp. 2016 mättes toppen till 2097,1 m.ö.h. Och i september är det åter igen dags för mätning. Gunhild Rosqvist, professor vid Stockholms universitet och föreståndare för Tarfala forskningsstation tror på ett toppskifte.
– Under de senaste tjugo åren har isen smällt med ungefär en meter per år. Så om trenden håller i sig kommer sydtoppen förmodligen vara lägre än nordtoppen vid mätningen, säger hon.

 

Sydtoppen är en glaciär och varierar därför i höjd från år till år då den växer till och smälter. Det fasta berget under mäter 2060 m.ö.h. Och sedan den årliga mätningen startade 1986 har toppen minskat från 2 120 till 2 097,1, vilket motsvarar 22,9 meter totalt.

 

Kebnekaises nordtopp, som endast är ett fast berg mäter 2096,8 m.ö.h kommer därför sannolikt gå om sydtoppen som den högsta punkten redan i sommar.
– Under de närmsta åren kommer den högsta punkten säkert variera mellan topparna, säger Gunhild Rosqvist.

 

Sebastian Faniec från Göteborg besteg 2016 sydtoppen och ska i år göra en till tur dit. Han beskriver sig själv som en oerfaren klättrare och en ny topp kan komma att ställa till det lite för ovana vandrare. För att ta sig upp på nordtoppen behöver vandraren nämligen först ta sig till sydtoppen och sedan gå via en smal kam av is och snö.
– Det krävs alpin kunskap. På vissa håll är det inte bredare än att du kan sätta båda dina fötter jämt med varandra och på båda sidorna är det minst 500 meter stup rätt ner, säger Gunhild Rosqvist.

 

Sebastian Faniec tycker att Nordtoppen låter som en rolig utmaning och låter inte snäva stigar och mycket luft avskräcka honom.
– Det blir nog en tur till nordtoppen när den är högst. Jag tänker att höjdrädsla går att överkomma. Litar man på utrustningen och guiden går det nog bra, säger han.

 

Men det finns alltså en allvarlig risk för den oerfarne. För bestigningen förutsätter färdighet i navigation, vägval och klätterkunskap. Klättraren måste också vara rätt utrustad med stegjärn på fötterna och rep runt midjan.
– Det finns en risk att någon testar att gå över själv, men i själva verket måste man nästan sitta ihop med andra för att undvika dödligt fall om oturen är framme. Därför är det viktigt att man hyr en guide och har rätt utrustning, säger Gunhild Rosqvist.

 

Men i framtiden kan det komma att bli lättare att ta sig mellan topparna. I alla fall om isarna fortsätter smälta, då kommer även isen på kammen förvinna. Men Gunhild Rosqvist tror inte att det kommer ske inom den närmaste tiden så oerfarna klättrare får hålla sig från att bestiga nordtoppen på egen hand i några år till.