Uppropet som engagerade många – men inte alla

Nina Pirooz tycker att fler borde engagera sig ideellt för ökad jämställdhet, det finns en föreningskultur i Sverige som hon hoppas fler tar vara på. FOTO: Jennifer Sandberg

Uppdaterad: 7 februari, 2018 19:59

I kölvattnet av #metoo-uppropet undrar många hur man som individ och som samhälle ska gå vidare. I onsdags diskuterade man under panelsamtalet #MeToo Vad händer nu? stegen framåt men också huruvida #metoo verkligen är en social rörelse för alla.

– Vi vill minnas styrkan i kollektivet och att kvinnor stod i solidaritet till varandra, sa Nina Pirooz som jobbar på Terrafem; nätverk för kvinnors rätt mot mäns våld, under panelsamtalet som arrangerades av Juridiska Institutionen på Göteborgs Universitet.

 

I panelen satt, förutom Juridiska institutionen, representanter från Femjur; feministiska juriststudenter, Unionen, och Indile juristbyrå.

 

Uppifrån scenen inne i Malmstensalen sammanfattade Pirooz och resten av panelen inför en publik på ungefär 200 personer vad de tar med sig ifrån den sociala rörelsen #metoo som pågått under hösten 2017. En annan panelmedlem kallade #metoo droppen som fick bägaren att flöda över. Uppropet som gjorde debatten oundviklig. Att samhället var moget för den här rörelsen år 2017 tror Nina Pirooz till stor del var tack vare sociala medier som på ett enkelt sätt kan sprida sociala rörelser.

 

– #metoo var ett enkelt sätt för kvinnor att solidarisera sig, de kunde enkelt bekräfta varandra genom bara en hashtagg, säger hon.

 

Men vändningen skedde också när de traditionella medierna hakade på debatten och när journalister spred rörelsen och belyste våldet. Pirooz menar att problemet tidigare har varit att diskussionen om strukturellt våld och vardagssexism mest har skett i akademiska sammanhang eller i grupper där man aktivt jobbar med de frågorna.

 

– Medierna har gjort det till en offentlig debatt eller en mainstreamfråga.

Panelsamtalet som arrangerades av Juridiska instutitionen var ett samarbete mellan Straffrättsmiljön, Rättspraktiken och Femjur.

På Pirooz egen arbetsplats Terrafem har det inte skett någon snabb eller tydlig förändringen i samband med #metoo. Hon har förstått att hennes kollegor på kvinnofridslinjen har fått se en enorm ökning under hösten av kvinnor som ringer in på deras linje. Men att rörelsen ändå inte har nått alla i samhället.

 

– Vi kan se en klasskillnad i den här rörelsen, den når inte ut på samma sätt till kvinnor med utländsk härkomst eller kvinnor utan ett socialt skyddsnät. Sociala medier är inte nödvändigtvis en plattform som de kvinnor jag möter tar del av. De har ingen aning om vad #metoo är tyvärr.

 

Med ett mer långsiktigt förhållningssätt tror Pirooz däremot att förändringen kan komma även för kvinnorna hon möter på sin arbetsplats.

 

– Vi hoppas ju att rörelsen kommer att påverka institutionerna och på det sättet påverka de kvinnorna jag möter, till exempel genom socialtjänsten och migrationsverket. Och det är där vi ser att det kommer att ta effekt för de kvinnorna vi möter.