Face of God – en verklig utställning om en fiktiv konstnär tar plats på Naturhistoriska

Mygga från utställningen. Foto: Västarvet

Uppdaterad: 21 februari, 2019 17:52

En utställning i insektstema om Mika Havels bortglömda konst och förlorade texter står på schemat på naturhistoriska museet i Göteborg ikväll. Men Mika Havel finns inte på riktigt.

– Det är en utställning som lyfter fram en fiktiv konstnär och 1600-tals-kvinna, säger Johnny Friberg som är curator för utställningen och projektledare för Studio Mold – en grupp konstnärer och formgivare.

Berättelsen om Mika Havel har ställts ut en gång tidigare, då i Värnamo och då med ett helt annat syfte. Konstnärsgruppen som ligger bakom utställningen ville göra den till en slags rumslig roman. De ville skapa utrymme för en rad olika berättelser och diskussioner.

 

– Vi ville att man skulle uppleva utställningen inom sina egna referensramar och tolka den själv, precis som när man läser en bok, berättar Johnny.

 

När utställningen ”The face of God” gjordes första gången berättade inte konstnärerna för dess

Bikupa från utställningen. Foto: Västarvet

besökare att allt i rummet var en fiktion. De var ute efter att försöka regissera en upplevelse som skulle starta med att man gick in på utställningen i tron om att allt var en sann berättelse. Meningen var att man som besökare allt eftersom skulle bli misstänksam mot hur bra allt verkade och därför förstå att det var en fiktion. På så sätt tänkte man att utställningen skulle leda till en tankeställare hos besökarna och ändra deras syn på vad de precis sett. Men det hände aldrig.

 

– Besökarna köpte historien rakt av och alla journalister som skrev om den hade inte gjort någon research innan. Istället skrev väldigt fina recessioner om vår utställning om den bortglömda konstnären Mika Havel, säger Johnny.

 

Han menar att all historiespridning innehåller ett visst mått av fiktion eftersom den oftast skrivs och berättas från ett perspektiv, vilket konstnärsgruppen som arbetar med utställningen ville få fram. För att göra det gjorde man utställningen från flera olika perspektiv, vilket man trodde skulle vara en avgörande faktor till att besökarna skulle förstå att berättelsen var fiktiv.

 

– Vi trodde att vår utställning skulle elda på diskussionen om ”Fake News” som är väldigt mycket i tiden. Men eftersom ingen förstod att berättelsen var just ”Fake News”, blev det aldrig en del av den debatten, berättar Johnny.

 

Sedan ställde Johnny upp på ett reportage i P1 där han berättade att allt var fiktivt och där han förklarade bakgrunden till hela utställningen.

 

– Då var det en del journalister som blev väldigt upprörda, och hela utställningen kom att handla om dem, säger han.

 

Under kvällens utställning är fiktionen uttalad och Naturhistoriska museet har denna gången i samband med den föreläsningar för skolklasser om källkritik och vikten av researcharbete.

 

– Vi tycker att det är otroligt roligt att det har blivit så, eftersom det är ett viktigt ämne, säger Johnny.

 

Bokmönster från utställningen. Foto: Västarvet

Utställningen har ett insektstema eftersom Mika Havel bland annat studerade insekter. De används i detta fall för att berätta om den fiktiva konstnären.

 

– Insekter är väldigt annorlunda och oåtkomliga. Det är många människor som inte vet så mycket om dem. Vi vill helt enkelt visa hur spännande insekter är och binda ihop historien om vår fiktiva konstnär, säger Johnny.

 

I samband med utställningen släpps också en bok om Mika Havel som är skriven av ett flertal författare, psykologer och insektsforskare. Den är tänkt att komplettera utställningen

 

– För den som vill ge sig hän finns det många spår och olika berättelser som blir möjliga genom kombinationen av boken och utställningen, säger Johnny.