Kategori: Okategoriserade

Initiativtagarna bakom projektet är de tre kvinnorna, Nataly Duyko, Jessica Mitrosbaras och Kim Helgius, vill upplysa olika initiativ som finns för kvinnor i teknikbranschen. Nu hoppas de att Female Network Forum ska föra kvinnor samman inom branschen.

–Det fattas en mötesplats för alla kvinnliga nätverk i Göteborg, inriktningen blev därför en gemensam plattform istället för att skapa ett nytt kvinnligt nätverk säger Jessica Mitrosbaras.

De vill även bidra till att framtiden ser mer homogen ut inom branschen. Mångfald och jämlikhet är viktigt för att skapa bra strukturer och balanser inom alla teknikföretag. Fördomarna kan vara många, till exempel behöver det inte betyda att man sitter och programmerar flera timmar i sträck i ett mörkt rum. Det finns så många olika titlar eller arbetsuppgifter inom teknik, till exempel, projektledning, utvecklare eller designers.

–Vi vill även utesluta känslan av ensamhet för kvinnor på olika arbetsplatser, att fler kvinnor finns i samma projekt, eller inom företaget. Kvinnor behöver förstå hur roligt det är med teknik, säger Nataly Duyko.

Till det första evenemanget som hålls den 27 februari så är fyra kvinnliga IT-nätverk representerade denna kväll, Women in IT, WiTech, Sigma Smart Women Society och Pink Programming. För att inspirera alla kvällens deltagare så står Susanne Staaf och Kristina Lagerstedt på scenen. Dessa två kvinnor startade ett biomedicinskt företag företaget finns idag med på Ny tekniks lista för andra året i rad. De har även blivit utnämnda till en av världens ledande teknikinnovatörer av World Economic Forum.

–Vi trodde att det max skulle vara runt 70 kvinnor som skulle vara intresserade av detta evenemang. Nu är vi uppe i 300 ansökningar, det är så roligt och inspirerande, det märks att det behövs, säger Kim Helgius.

För att kunna lösa kompetensbristen i framtiden och kunna presentera både kvinnligt och manligt perspektiv i branschen har flera bolag och föreningar satsat på att göra IT till en mer attraktiv bransch för just kvinnor.

–Vi ser en stor potential och styrka i denna plattform för kvinnliga nätverk i Göteborgsregionen. Det kommer att ge kvinnor en större möjlighet att hålla sig informerade om vad som händer samt inspireras och skapa nya kontakter i teknikbranschen. Synergieffekterna är många,säger Jessica Mitrosbaras.

Reporter: Åsa Älvetjärn

Enligt en polisrapport som läckte till Kvällsposten igår kväll finns det personal på Arlanda flygplats som har kopplingar till kriminella gäng. Personalen jobbar enligt rapporten bland annat i säkerhetskontrollen.

Enligt Erik Nord, polischef i storgöteborg, ska underrättelserapporten bara gälla Arlanda.

–Vad jag har hört hittills skall rapporten endast gälla Arlanda. Vi har inte fått någon info om Landvetter eller någon annan flygplats för den delen.

Erik Nord säger att dessa uppgifter ofta inkommer i samband med husrannsakan. Det är därigenom som polisen kan få reda på om det finns ytterligare personer som har kopplingar till kriminella gäng. Det är förmodligen på detta sätt som denna underrättelserapport ska ha inkommit.

Polischefen är tydlig med att påpeka skillnad mellan koppling och kriminell.

–Att ha kopplingar till kriminella gäng och att utföra kriminella handlingar behöver nödvändigtvis inte gå hand i hand, säger Erik Nord.

Han menar att dessa omständigheter inte är en garanti för att man inte sköter sitt arbete.

–Nej personer dömda för sexualbrott får inte jobba inom barnomsorg. Men ska medlemmar i mc-gäng förbjudas att ha arbeten på grund av koppling till kriminalitet?

Hur kan detta få hända?

När personer anställs gör man en slagning i brottsregistret för att se om personen i fråga finns där. Underrättelseuppgifter kollas däremot inte. Erik Nord menar att detta är viktigt att komma ihåg, då underrättelserapporter inte är fullgoda fakta. Det är mer något som kan ligga till grund för att polisen väljer att spana eller titta närmare på en eller flera personer.

–Det finns personer som jobbar inom polisen vars syskon har kopplingar till kriminella organisationer. Att ha kopplingar och att finnas i brottsregistret är två skilda saker, säger polischefen.

Hur påverkar detta säkerheten?

Erik Nord menar att det aldrig finns några garantier för total säkerhet, men att det finns system som polis och anställda på flygplatser jobbar mot. Gränspolisen har regelbundna möten med säkerhetschefen på Landvetter och de som arbetar där måste själva gå igenom säkerhetskontrollen.

–Det finns inga fullständigt vattentäta system. Om personal har anknytningar till dessa organisationer, men aldrig blivit dömda, kan man inte se det i brottsregistret. Det är såklart en säkerhetsrisk, säger Erik Nord.

Reporter: Hedda Sahlin Ekberg

Imorgon den 21 februari är det den internationella modersmålsdagen. Syftet med dagen som grundades 1999 av Unesco är att främja den språkliga mångfalden. Världskulturmuseet i Göteborg håller tillsammans med Språkcentrum ett event för att uppmärksamma dagen.

Modersmålsdagen är tradition på Världskulturmuseet i Göteborg.

–Vi har som tradition att fira Modersmålsdagen på Världskulturmuseet där våra lärare och deras elever får visa upp sitt språk och sin kultur genom olika uppträdanden så som dans, sång och diktläsning, säger Amor Segerhammar, enhetschef Göteborg stad.

Uppskattningsvis finns det runt 200 modersmål i Sverige. Svenskan talas av flest personer, närmare inpå 8 miljoner. Därefter kommer finskan och arabiskan. Vissa modersmål som talas i Sverige har bara ett par hundra talare, exempelvis det afrikanska språket woolof. Sverige har också de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Språklagen och bestämmelserna kring mångkultur

År 2009 grundades en lag som innefattar vilka bestämmelser som ska finnas kring det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Syftet med lagen är liksom Internationella modersmålsdagen att främja mångfald, och framför allt den språkliga mångfalden. I lagen framkommer det att svenskan ska vara huvudspråket i Sverige och att det ska vara samhällets gemensamma språk. Alla ska ha tillgång till det och språket ska finnas på alla samhällsplan. Men lagen innefattar också ett stöd för nationella och språkliga minoriteter.

”Den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket”

och

”Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.”

står det 14 paragrafen i Språklagen (2009:600).

I Barnkonventionen som är undertecknad av 196 stater står det också att barn som tillhör en etnisk-, religiös-, eller språklig minoritet eller ursprungsbefolkning ska ha sitt egna kulturliv, utöva sin egen religion och använda sitt egna språk. Modersmålet och utbildningen inom det är viktigt för barnets utbildning, familjens välbefinnande och samhällets sociala sammanhållning.

Tommaso Milani, professor och proprefekt på institutionen för svenska språket, menar att modersmålsutbildning inte bara stödjer utvecklingen av barnets modersmål, utan också utvecklingen inom det svenska språket.

–Modersmålsutbildningen bör utökas, det hade gynnat både barnen och det svenska samhället, säger Milani.

–Imorgon uppmärksammas Internationella modersmålsdagen för tjugonde gången. Det är viktigt eftersom det finns ett växande hot emot modersmålsundervisningen i Sverige, tillägger han.

Reporter: Ida Renström