Militärutgifter större idag än under Kalla kriget

Världens militärutgifter har ökat med 2,6 procent enligt Stockholm international peace research institute. FOTO: TT

Uppdaterad: 30 april, 2019 10:12

År 2018 ökade världens militärutgifter med 2,6 procent, det visar en ny rapport från Sipri (Stockholm international peace research institute). USA ligger, inte helt oväntat, i topp och står för hela 36 procent av världens militärutgifter totalt.

 

Siffrorna Sipri-rapporten visar att världen idag spenderar mer pengar på försvaret än man gjorde under Kalla kriget. Joakim Berntsson, docent vid Göteborgs Universitet inom ämnet försvarsmakt, menar att grunden till att budgetera ett försvar bygger på att bedöma olika typer av risker för olika typer av konflikter. Det kan vara allt från förekomsten av väpnade konflikter till terrorist- och cyberattacker. Detta innebär att sambandet mellan konflikter och mängden pengar till försvaret inte alltid stämmer överens. Den ökning Amerikanerna hade på sina militärutgifter under 2018 var den första ökningen på åtta år.

 

–  Just USA har ju utmärkt sig i flera decennier genom att vara en av de stater som lägger mest på försvaret, så det är kanske inte så förvånande att man fortfarande dominerar militärutgifterna i världen. Däremot så är det ju en politisk fråga av en helt annan natur där. Politiker, och för den delen presidenter, bygger väldigt mycket av sin politik på att öka stödet till militären och att det är en viktig fråga. Det kanske inte är lika viktigt i en svensk kontext, säger Joakim Berntsson.

 

Det framgår också att de fem länder som lade mest pengar på sitt försvar utgör 60 procent av världens militärutgifter totalt. Rysslands utgifter däremot hade minskat sedan 2009, men där tror Berntsson att man ska vara uppmärksam på hur tillförlitlig datan är från stater som inte är demokratiska, öppna stater.

Sverige hamnade på en 33:e plats i rapporten, på 5.8 miljarder dollar, och hade därmed ökat med 18 procent mellan åren 2009 och 2018.

 

–  Sverige har ju gått från en försvarsmakt som har varit mer på internationella uppdrag till att nu tydligt inrikta sig på territoriellt försvar igen. Det har ju att göra med vårt läge och den hotbild som Sverige möter, och vad man bör göra åt det som ligger till grund för att man då ökar anslagen till försvarsmakten, säger Joakim Berntsson.

 

Frågan man nu ställer sig är om denna trend kommer att fortsätta eller om vi kommer se en avstanning, eller till och med en minskning, i de militära utgifterna.

 

– Frågan är vad som skulle krävas för att man minskade försvarsutgifterna? Det skulle ju krävas en förändrad syn på hur man förebygger risker eller hanterar konflikter internationellt. Den trenden som nu är lite paradoxal, att man ökar utgifter trots att konflikterna i världen minskar, har ju med andra saker att göra. Andra typer av hot kanske. Där skulle vi behöva se en förändring i hur man tolkar sådana hot, säger Joakim Berntsson.

 

Joakim Berntsson avslutar med att markera att det finns ytterligare fenomen som kan påverka en försvarsbudget.

 

– Sedan ska man ju komma ihåg att det är väldigt mycket pengar i försvarsindustrin. Den industrin har ju också ett intresse av att finnas och att göra vinster. Det ska man nog inte underskatta- vilken påverkan den industrin har på vilka politiska beslut som fattas, eller vilka politiska frågor som är på dagordningen.

 

Bilden visar hur många miljarder de länder som var topp 5 i Sipris senaste rapport lade på sitt försvar under 2018.  Klicka på bilden för ett större format. Bild: Mathilda Brandberg/SIPRI