Regeringens nya spionförslag sågas

Bild: Annie Thunegård

Uppdaterad: 18 februari, 2020 16:22

Polisen kan få tillåtelse att installera virusprogram i mobiltelefoner för att kunna läsa kommunikationer i krypterade appar. Detta om ett lagförslag klubbas igenom av riksdagen i veckan. Kritiska röster har höjts för rätten till ett privatliv och journalisters arbete med hemliga källor.

Lagförslaget är en proposition från regeringen och ska beslutas om i riksdagen på torsdag.

 

En som är kritisk mot förslaget är Faoud Youcefi, ordförande för föreningen Grävande Journalister. Han förstår att polisen måste ha verktyg för att klara av att utreda den grova brottsligheten, men oroar sig för hur det här kan komma att påverka det grundlagsskyddade källskyddet.

 

— Människor måste kunna veta säkert att de är skyddade när de kontaktar journalister. Den nya lagen innebär att källor inte kan räkna med att skyddas om de kontaktar en journalist via journalistens privata telefonnummer, facebook-konto eller liknande. Trots våra protester mot detta har regeringen valt att inte lyssna, säger Youcefi.

 

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, är också kritisk till förslaget. Hon menar att den är för långtgående.

 

— Vi har rätt till ett privatliv, att vara fredade från statens kontroll. Man ska inte glömma att det här inkräktar på det, säger hon till Ekot.

 

Lagförslaget om hemlig dataavläsning innebär att polisen, Säpo, tullen och Ekobrottsmyndigheten i hemlighet får installera programvara eller med andra tekniska hjälpmedel samla på sig information i brottsmisstänktas datorer, surfplattor och telefoner.

Till skillnad från hemlig teleavlyssning, som omfattar skickade meddelanden, kan polisen även komma åt lagrade uppgifter, till exempel bilder eller filer, på enheterna.

 

Ekot rapporterar att de har tagit del av ett 30-tal domar från november i fjol till januari i år där flera olika kommunikations-appar förekommer. Med apparna har dömda brottslingar planerat allt från narkotikabrott till bedrägeri och människorov. I de flesta fall har polisen inte lyckats komma åt själva konversationerna.

 

— Det är ju ett jättestort problem och någonting som ökar hela tiden. Det är helt omöjligt för oss att tyda vad det är de säger till varandra, säger Jan Olsson, kriminalkommissarie på Polisens nationella operativa avdelning, till Ekot.

 

Hemlig dataavläsning ska få användas vid misstanke om brott med minimistraff två års fängelse. Metoden kan också innebära att polisen kan aktivera kamera eller en mikrofon i en brottsmisstänkts dator eller mobiltelefon. För det ska det krävas misstanke om brott med minimistraff fyra års fängelse. Det motsvarar vad som i dag krävs för buggning, det vill säga att avlyssna ett rum med dolda mikrofoner.

 

Polisen har bedömt att över 90 procent av den digitala kommunikationen man försökt avlyssna de senaste åren är krypterad.

 

Fakta: Hemlig dataavläsning

 

Hemlig dataavläsning innebär att myndigheterna i hemlighet får installera mjuk- eller hårdvara i exempelvis en dator, mobil eller surfplatta.

 

Det kan till exempel handla om en att installera en trojan för att läsa av meddelanden och avlyssna samtal i krypterade appar, eller att installera hårdvara i exempelvis någons dator.

 

Metoden ska få användas vid misstanke om brott med minimistraff två års fängelse.

 

Det kan också handla om att aktivera mikrofonen eller kameran i en utrustning och på så sätt hämta in tal och rörliga bilder. Då ska det krävas misstanke om brott med minimistraff fyra års fängelse.

 

Fyra myndigheter ska få använda metoden: Polisen, Säkerhetspolisen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten.

 

Lagen föreslås träda i kraft den 1 mars och tidsbegränsas i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

 

Källa: Regeringen

 

Faktaruta: Källskydd

 

Sveriges grundlag har ett särdeles starkt skydd för journalister, källor och deras kommunikation.

 

Källskydd, som också kallas tystnadsplikt, innebär att den person eller entitet (exempelvis en redaktion) som har tagit emot en uppgift eller ett tips inte får avslöja den uppgiftslämnare som vill vara anonym. Det är straffbart för den som tagit emot en sådan anonym uppgift att avslöja källan.

 

Det är viktigt att du som uppgiftslämnare uppger att du vill vara anonym, om så är fallet. Om du vid ett senare tillfälle av någon anledning vill röja din identitet, kan du självklart göra det.

 

Viktigt att veta är att källskyddet inte gäller vid grova tryckfrihetsbrott som spioneri, högförräderi och grov befattning med hemlig uppgift. I fall som dessa kan journalister genom domstolsbeslut tvingas att uppge sina källor.

 

Källa: Internetstiftelsen