M, KD och V enas för att pressa regeringen

M, KD och V driver gemensamma krav för att ändra reglerna för arbetskraftsinvandring. Arkivbild. Foto: Claudio Bresciani / TT

Uppdaterad: 20 februari, 2020 11:04

M, KD och V agerar nu tillsammans för att ändra reglerna om arbetskraftsinvandring.

Men i flera frågor har de inte lyckats komma överens och kraven är inte så långtgående som enskilda partier fört fram.

– Nu har vi utskottsprincipen om minsta gemensamma nämnare och då blev det de här punkterna, säger Maria Malmer Stenergard, ordförande i socialförsäkringsutskottet och Moderaternas talesperson i migrationsfrågor.
Hon säger att hon ändå är mycket nöjd med att kunna sätta press på regeringen. Punkterna läggs idag fram av Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i ett gemensamt förslag till utskottsinitiativ. För att få majoritet behövs dock stöd av fler partier, till exempel Sverigedemokraterna.

– Det här är bra steg i rätt riktning. I regeringens utredning finns inga steg för att rätta till maktobalansen (mellan arbetskraftsinvandrare och arbetsgivare), säger Christina Höj Larsen, migrationspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
– Vi hoppas att Socialdemokraterna nu tar chansen att föra sin egen politik, den som de beskriver i artiklar men som inte finns med i utredningen, säger hon.

 

Det de tre partierna enats om är att kräva att regeringen senast den 1 maj ska ge nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring, bland annat om att de så kallade kompetensutvisningarna ska stoppas, vilket är en hårdare skrivning än i regeringens direktiv, enligt de tre partierna.

“Det här är viktigt. Behövd arbetskraft ska inte tvingas ur landet för att en arbetsgivare rapporterat in en semesterdag för lite eller andra petitesser”, skriver Hans Eklind, KD:s migrationspolitiske talesperson i en kommentar.

Dessutom vill de tre partierna att utredaren ska lägga fram förslag på skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet och eventuellt föreslå en ny brottsrubricering.

 

 

M, KD och V vill också att arbetsgivaren ska vara skyldig att bifoga anställningskontrakt vid ansökan till Migrationsverket. Detta för att motverka det missbruk av villkor och löner som kan ske i dag.

– Man kan inte ha glappet mellan vad man blir lovad och vad man får när man kommer hit. Det är jätteviktigt, säger Christina Höj Larsen och tillägger att en person inte längre kommer att vara helt utlämnad till arbetsgivarens godtycke.
Hon säger att överenskommelsen inte, om den omsätts i verkligheten, skulle lösa alla problem med dagens regelverk. Men den skulle markant förbättra situationen för den som kommer till Sverige för att jobba.

– Ett viktigt steg är att det ska vara brottsligt för en arbetsgivare att utnyttja människor och att arbetstagaren får en frihet och en möjlighet att berätta om missförhållanden. Man kan få skadestånd och möjlighet att stanna i Sverige även om man avslöjar det här, säger Höj Larsen.

 

Men partierna har inte lyckats enas i alla frågor.

“Det är ingen hemlighet att vi i Kristdemokraterna hade velat gå längre. Vi vill se ett lönegolv, införa försörjningsplikt för anhöriga samt stoppa det missbruk av asylsystemet som sker i spårbytena. KD kommer att fortsätta driva på för högre krav”, skriver KD:s Hans Eklind i en kommentar.

Partierna har inte heller lyckats bli överens om att införa en slags arbetsmarknadsprövning, det vill säga att en myndighet får avgöra om det finns brist på arbetskraft på ett område, eller krav på heltid.

 

 

Samtidigt går partierna vidare med förslag om att lagstifta om direktåtkomst av uppgifter mellan myndigheter för att de ska ha bättre möjligheter att motverka missbruk och fusk. Den förordningsändring som regeringen beslutar om på torsdagen om direktåtkomst uppfyller inte de krav som bör ställas, anser partierna.

Maria Malmer Stenergard ser goda möjligheter att få majoritet i den frågan.