EU-ledare överens om återhämtningsfond

EU-flaggor utanför EU-kommissionen i Bryssel. Arkivbild. Foto: TT.

Uppdaterad: 24 april, 2020 10:38

En ny stor stödfond i EU ska hjälpa länder som drabbats hårt av coronakrisen.

Statsminister Stefan Löfven (S) vill försäkra sig om att den inte blir för dyr för Sverige.

EU-ledarna kom på torsdagens videotoppmöte överens om att ta fram ett förslag på en så kallad återhämtningsfond. Den ska hjälpa EU-ländernas hårt drabbade ekonomier att komma tillbaka efter coronakrisen.

Enligt Löfven var stämningen på videotoppmötet bra, trots att mycket pengar står på spel för EU-länderna. Han uppger att alla ser behovet av med stöd.

– Länder har drabbats olika hårt och har olika lång väg tillbaka. Men vi behöver göra mer, säger Löfven.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel aviserade redan inför toppmötet att Tyskland kan tänka sig att tillfälligt betala mer.

Förslag inom kort

EU-kommissionen får nu i uppdrag att analysera hur stort behovet av en sådan fond är och sedan lägga fram ett förslag.

– Svaret vi ger måste reparera skadorna, skapa en återhämtning, bygga motståndskraft och samtidigt leda våra ekonomier till en grön och digital övergång på ett rättvist sätt, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Redan på onsdag väntas kommissionen lägga fram ett förslag på en uppdaterad långtidsbudget för EU 2021-2021, samt förslag på en återhämtningsfond. Ett nytt videotoppmöte kan sedan bli aktuellt den 6 maj.

Risken finns för en ny uppslitande strid mellan skuldsatta länder i Sydeuropa och rikare länder i norr när detaljerna i fonden ska slås fast.

Lån eller bidrag

Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike vill försäkra sig om att riskerna för dem är tydligt begränsade. Löfven betonar att fondens storlek ska hållas tillbaka. Till exempel har Spanien föreslagit att den ska omfatta 1 500 miljarder euro.

En annan stor fråga, enligt Löfven, är på vilka villkor EU-länder ska få pengar ur fonden.

– Några vill se det som bidrag, andra vill se det som lån, däribland vi. Vill se det som lån som ska betalas tillbaka, säger statsministern.

Den svenska regeringen vill också att fonden måste vara temporär och att det finns ett tak för hur mycket ett EU-land kan få från fonden.

Betala andras skuld?

En tanke är att fonden ska finansieras genom att EU-kommissionen tar upp billigare lån än vad skuldsatta EU-länder kan göra själva. Det kan ske genom att ställa EU:s budget som säkerhet, vilket innebär att medlemsstaterna ger lånegarantier. De måste därmed vara beredda att betala in mer pengar till budgeten om ett skuldsatt EU-land inte klarar av att betala sina lån.

Att rika EU-länder ska riskera att få betala fattigare länders obetalda skulder är mycket kontroversiellt. Det har dock hittills aldrig hänt att ett medlemsland har ställt in sina betalningar. Men till exempel Italien har en statsskuld på över hundra procent av landets BNP.

Nej till eurobonds

Löfven vill att Sveriges och andras lånegarantier blir tydligt begränsade. Därför säger han och många andra EU-ledare nej till Italiens förslag på att utfärda gemensamma “coronaobligationer” eller “eurobonds”.

– För då vet man inte vad risken är för respektive land, säger statsministern.

EU har redan haft flera uppslitande debatter om solidariteten mellan nord och syd i unionen. Tongångarna var hårda när EU:s finansministrar i början på april skulle enas om ett nödpaket på 540 miljarder euro mot coronakrisen. Men det lyckades till.

– Solidariteten finns där, hävdar Löfven.

EU-ledarna misslyckades i vintras med att bli överens om EU:s långtidsbudget för 2021-2027. Sverige vill hålla nere EU:s utgifter och den linjen gäller, enligt Löfven, även i de fortsatta förhandlingarna.