KI: Ännu högre arbetslöshet 2021

Bild: TT

Uppdaterad: 29 april, 2020 11:26

De ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin bedöms nu värre än tidigare prognos. Konjunkturinstitutet (KI) spår ett tydligt BNP-ras och i värsta fall – en arbetslöshet på 14 procent nästa år.

KI presenterar nu en ny reviderad prognos kring effekterna av coronapandemin. Utvecklingen har gått extremt snabbt och de negativa effekterna slår hårdare mot den svenska och globala ekonomin än vad man förutspådde för bara ett par veckor sedan.

 

Nu spås BNP under andra kvartalet i år rasa med 11 procent och för helåret 7 procent, vilket kan jämföras med en minskning med 3,2 procent i prognosen den 1 april.

 

Arbetslösheten tros stiga till 11,0 procent nästa år från tidigare prognos på 8,9 procent. För i år revideras siffran upp från 8,7 till 10,2 procent. I ett ännu värre scenario rasar svensk BNP med 10 procent i år och arbetslösheten stiger till cirka 12 procent i år och 14 procent nästa år.

 

Vi har sett rekordhöga varsel. Under enskilda månader är det betydligt högre än under finanskrisen, säger KI:s enhetschef Erik Spector vid en pressträff.

 

Vi har också sett en väldigt snabb inbromsning av den globala ekonomin. Det slår naturligtvis mot svensk export som minskar kraftigt under andra kvartalet. Det är en bred nedgång i ekonomin.

 

Krisens förnyade omfattning göra att KI nu bedömer att regeringen behöver komma med ytterligare krispaket och bland annat utöka statens sjuklöneansvar ända fram till september. På samma vis bedöms karensavdraget slopas en längre tid.

 

Dessutom lär regeringen komma med ytterligare stöd till företag, 50 miljarder kronor, och ännu mer pengar, 20 miljarder kronor, till kommuner och regioner, enligt KI. Hittills har regeringen presenterat krisåtgärder som kostar statskassan över 100 miljarder kronor.

 

Det handlar framförallt om att få livskraftiga företag att inte gå i konkurs. Det är en mycket snabb nedgång i ekonomin och försämring av de offentliga finanserna. Det är alltid svårt att göra prognoser men just nu är det ännu svårare. Vår bedömning är att riskerna dominerar på nedsidan.

 

Det finns dock utrymme att öka stödinsatserna då statsskulden i ursprungsläget är lågt enligt KI.

 

Vi ser det som positivt att öka statsbidragen till bland annat kommunerna, säger Erik Spector.