Imorgon den 21 februari är det den internationella modersmålsdagen. Syftet med dagen som grundades 1999 av Unesco är att främja den språkliga mångfalden. Världskulturmuseet i Göteborg håller tillsammans med Språkcentrum ett event för att uppmärksamma dagen.
Modersmålsdagen är tradition på Världskulturmuseet i Göteborg.
–Vi har som tradition att fira Modersmålsdagen på Världskulturmuseet där våra lärare och deras elever får visa upp sitt språk och sin kultur genom olika uppträdanden så som dans, sång och diktläsning, säger Amor Segerhammar, enhetschef Göteborg stad.
Uppskattningsvis finns det runt 200 modersmål i Sverige. Svenskan talas av flest personer, närmare inpå 8 miljoner. Därefter kommer finskan och arabiskan. Vissa modersmål som talas i Sverige har bara ett par hundra talare, exempelvis det afrikanska språket woolof. Sverige har också de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
Språklagen och bestämmelserna kring mångkultur
År 2009 grundades en lag som innefattar vilka bestämmelser som ska finnas kring det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Syftet med lagen är liksom Internationella modersmålsdagen att främja mångfald, och framför allt den språkliga mångfalden. I lagen framkommer det att svenskan ska vara huvudspråket i Sverige och att det ska vara samhällets gemensamma språk. Alla ska ha tillgång till det och språket ska finnas på alla samhällsplan. Men lagen innefattar också ett stöd för nationella och språkliga minoriteter.
”Den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket”
och
”Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.”
står det 14 paragrafen i Språklagen (2009:600).
I Barnkonventionen som är undertecknad av 196 stater står det också att barn som tillhör en etnisk-, religiös-, eller språklig minoritet eller ursprungsbefolkning ska ha sitt egna kulturliv, utöva sin egen religion och använda sitt egna språk. Modersmålet och utbildningen inom det är viktigt för barnets utbildning, familjens välbefinnande och samhällets sociala sammanhållning.
Tommaso Milani, professor och proprefekt på institutionen för svenska språket, menar att modersmålsutbildning inte bara stödjer utvecklingen av barnets modersmål, utan också utvecklingen inom det svenska språket.
–Modersmålsutbildningen bör utökas, det hade gynnat både barnen och det svenska samhället, säger Milani.
–Imorgon uppmärksammas Internationella modersmålsdagen för tjugonde gången. Det är viktigt eftersom det finns ett växande hot emot modersmålsundervisningen i Sverige, tillägger han.
Reporter: Ida Renström
