Idag kom den nya årsredovisningen som visar hur kursdeltagarantalet ser ut hos folkhögskolor i landet. Statistiken visar att antalet deltagare fortsätter minska på alla typer av folkbildningskurser, vilket den gjort mer eller mindre sedan 2022.
Bland de allmänna kurserna minskar deltagarantalet mest bland män, där antalet kvinnor ligger kvar på samma nivå som föregående år. Störst minskning har skett bland deltagare i korta kurser, som omfattar kurser upp till tre veckor långa. Där kunde man se en minskning med fem procent mellan 2024 och 2025.
Inom kurstypen särskild kurs, som också kallas profilkurs, ser man också en minskning. Inom särskild kurs ingår estetiska- och beteendevetenskapliga utbildningar, samt yrkesutbildningar. Sedan 2022 har det minskat med 13 procent. SCB:s statistik visar även att det är fler kvinnor som läser på folkhögskola än män.
Nanna Nilsson jobbar som rektor på Mimi folkhögskola i Göteborg och svarar i ett mejl att minskningen inte märks av i deras verksamhet i nuläget. Men om minskningen fortsätter eller kvarstår kommer det påverka deras chanser att växa längre fram. Anledningen till att det sker en minskning menar Nanna Nilsson är att det finns färre platser.
“Det är en prioritering mellan kommunala vuxenutbildningen och folkhögskola som gör att vi har fått minskat antal årsplatser. Vi är en nystartad folkhögskola med möjlighet att utöka våra platser, därför har vi inte märkt av detta.”
För att vända den negativa kurvan behöver folkhögskolor i Sverige få mer offentliga bidrag, förklarar Nanna Nilsson.
“Om folkhögskola som skolform inte får utökade medel både för nuvarande verksamhet och för att kunna erbjuda fler platser kommer det att påverka våra ekonomiska möjligheter att erbjuda konkurrenskraftiga löner och en fortsatt hög kvalitet i undervisningen.”
Men Samuel Snickars på SCB tror på en vändning.
“2025 kanske blir ett övergångsår? Det var nämligen inte lika stora nedgångar som året innan” säger han i ett pressmeddelande från SCB.