Jag brukar säga att jag är från “Norrland”. Det är ungefär som att säga till en amerikan att man är från “Europa”. Det mytomspunna och romantiserade.
Men jag är inte från norrskenminustrettiograderochsnöåretrunt-Norrland, jag är från epatraktorerstockholmareslantställeochbondska-Norrland. Närmare bestämt Ljusdal, Hälsingland.
Flytten till södra Sverige är det bästa jag gjort för min egen patriotiska gen. Jag har aldrig varit så stolt “norrlänning” som nu när jag inte bor där.
Att ocharmigt kunna ta på sig offerkoftan om att vi inte hade samma möjligheter som storstadsbor är det bästa jag vet. Vi fick faktiskt inte åka på studiebesök i skolan på samma sätt som stockholmare fick. Medan Stockholmsbarn fick åka och se på kungliga dramaten, fick vi åka och se det vi hade i närheten; kondomfabriken i Hennan.
Osexigt och anonymt.
Hemvändarkvällen den tjugofemte december är årets största dag i min hemort. Du träffar alla du någonsin gått i skolan med och inser att alla är bukis med varandra och har antingen gift sig, skaffat barn och skilt sig, dött eller sitter i fängelse, eller skaffat heltidsjobb men inte eget boende.
Under en kväll varje år är alla på samma ställe, nästan i alla fall. Stämningen är hätsk. Promillen är högre än någonsin och du kan bara känna svettlukten från dina gamla högstadieklasskamrater.
Atmosfären är så osexig så den nästan blir sexig.
Jag säger att jag är från Norrland till folk som frågar. När jag flyttade hit lät det så här:
– Var kommer du ifrån?
– Ljusdal
– Vart ligger det?
– I Hälsingland.
– Va?
– Typ mitt emellan Gävle och Sundsvall.
förvirring
– Södra Norrland
– Jahaaa du är norrlänning!
Därav förenklingen.
Om jag mot förmodan skulle träffa någon från “riktiga Norrland”, typ Luleå eller Skellefteå, är jag illa ute dock. Då är jag minsann inte norrlänning, nej jag är i stort sett stockholmare för det ligger så långt söderut.
Jag har aldrig heller haft speciellt stark dialektal integritet. Och att jag varit sambo med en stockholmsk söderkis i fyra år hjälper inte heller den lilla norrländska dialekt jag har kvar.
Å andra sidan är inte hälsingemål den finaste dialekten vi har heller.
Osexig? Absolut. Men absolut inte anonym.