Botaniska trädgården badar i ljus och utanför bikuporna vid Stora Änggården surrar nyvakna honungsbin. Temperaturen har hållit sig över åtta grader i flera dagar, vilket innebär att naturens mest effektiva pollinatörer har vaknat. Sen november har de suttit tätt ihop i en klunga runt sin drottning, vibrerande för att hålla henne varm. Men av de tre bikuporna är det endast två som surrar med aktivitet. Den mellersta kupan är tyst och stilla. Biodlaren Ulf Andersson berättar att den tyvärr inte överlevde vintern medan han drar på sig den vita bi-dräkten, som ska skydda honom för att bli stucken.
Ulf Andersson har varit biodlare i snart fjorton år, med ett sextiotal bikupor runt om i regionen. Bina här skiljer sig dock från hans andra honungsbin-samhällen. Botaniska trädgården samarbetar med Nordens ark för att bevara det hotade nordiska binet, en inhemsk art som är bättre anpassad till vårt klimat. Sedan 2022 har Ulf Andersson tagit hand om kuporna här. Genom nätet på den heltäckande bi-dräkten berättar han att ett nytt nordiskt bisamhälle kommer byggas i den mellersta kupa genom att förena en nordisk drottning med ett “vanligt” bisamhälle.
Utanför kupan har de så kallade spejarbina börjat röra sig längre och längre bort för att hitta nektar och pollen.
– Hittar bina en blomma så talar de om för varandra vart de ska flyga. De berättar med den berömda bidansen och sen landar allihopa på exakt rätt ställe, säger Ulf, det är helt fantastiskt.
Bina luktar sig till blommorna genom sockret i nektar, vilket ibland leder dem fel.
– Ett bisamhälle i närheten av Liseberg hämtade spunnet socker. Träramarna, där bina förvarar sin honung, färgades rosa av sockervadden, säger han och skrattar.
Naturliga ekosystem och dess mångfald är beroende av insektspollinering, ändå är 97 av 207 biarter hotade, enligt Naturskyddsföreningen. Foto: Maja Tingstedt
Det är väsentligt att bina hittar till blommor, och inte sockervadd. Runt 90 procent av den vilda faunan och 75 procent av våra jordbruksgrödor är helt eller delvis beroende av insektspollinering, skriver Naturskyddsföreningen. Bin och andra pollinatörer ansvarar för överlevnaden av naturens mångfald och vår livsmedelsproduktion.
Efter sockervadds-incidenten togs den kupan bort, men i Göteborg finns det många andra bikupor- på taken till höghus och mataffärer, i parker och trädgårdar. Intresset för biodling har skjutit i höjden de senaste åren, enligt Sveriges biodlares riksförbund. I Göteborg finns det inga uppgifter på antalet bikupor i staden. Däremot berättar Länsstyrelsen, som sköter bitillsynen, att det finns runt 400 anmälda uppställningsplatser. Ulf Andersson har kupor på flera av dessa platser, bland annat på taken vid Långgatorna. Men trots skillnader i miljön märks ingen skillnad i varken mående eller honungsproduktion mellan bisamhällena. Däremot dog ett av hans bisamhällen vid Korsvägen när de sprängdes i berget.
– De blev stressade och dog direkt, säger Ulf smått besviket.
Biodlaren Ulf Andersson öppnar en av kuporna för att få en bättre titt. Foto: Maja Tingstedt
Att bisamhällen dör av stress händer inte bara i städer. Även i naturen kan samhällen stressas ihjäl av exempelvis björnar som vill åt deras honung. Enligt Barbara Locke Grandér, föreståndare vid Svenska lantbruksuniversitetets centrum för forskning om honungsbin, finns det flera aspekter av stadsmiljöer som gynnar honungsbin.
– Urbana områden kan erbjuda en förvånansvärt rik och varierad kost för honungsbin, med en mer konsekvent blomningsperiod, berättar hon. Hon jämför med jordbruksområden där hon menar att bin kan lida av korta blomningar och ett ensidigt utbud.
Barbara Locke Grandér påpekar att det uppstår mikroklimat i städer, som ofta är varmare än på landsbygden. Tack vare det kan bina lägga mindre energi på att reglera kupans temperatur och mer på att leta efter mat, precis som bina i Botaniska nu förbereder sig på.
För att få en bättre titt har Ulf Andersson tagit fram en skruvdragare. Fortfarande iklädd bi-dräkt skruvar han loss en sida av den gråa träkupan. Där inne står bikupan som nu endast består av yngelrummet- binas barnkammare. Försiktigt lyfter han på plasten som fungerar som isolering och blottar bina som trängs i ett av hörnen. Just nu är de mycket få men under de kommande veckorna kommer de att föröka sig snabbt, så att de tillsammans kan ta hand om varandra och vår natur.