– Förpackningarna som ska kunna sorteras är papper, plast, metall, färgat glas och ofärgat glas, säger Frida Gustavsson, projektledare för införandet på Kretslopp och vatten.
En lagändring från 2022 innebär att Sveriges kommuner ska ha infört fastighetsnära insamling av avfall 2027. Göteborgs Stad började med införandet av de nya insamlingskärlen 31 mars.
Insamlingen kommer bestå av sopkärl uppdelade i sektioner för de olika förpackningarna. När det kommer till villor så kommer varje enskild villa få tre stycken kärl på 240 liter. Det är större än sopkärlen vi är vana vid, som brukar ligga på 140 eller 190 liter.
Målet med de nya kärlen är att restavfallet ska minska. Lagändringen grundar sig på ett EU-krav. Kravet bygger på studier som visar att utsorteringen ökar om man har lätt att lämna sina förpackningar. Egna tester på fastighetsnära insamling av papper och plast som Göteborgs Stad påbörjade 2016 visade att restavfallet minskade med 20 procent. Andra kommuner såg en minskning med upp till 50 procent.
Det är fastighetsägarens ansvar att se till att man har plats för de nya sorteringskärlen.
– Majoriteten har plats för sitt avfall. I vissa områden vet vi att det är svårare och då har vi dialog med dem om de kan gå ihop och ha gemensam sortering alternativt uppsamlingsplatser, säger Frida Gustavsson.
Trots de nya kärlen kommer de traditionella återvinningsstationerna finnas kvar tills vidare. Där ska man kunna lämna större förpackningar som inte får plats i de nya kärlen.
– Eftersom alla ska ha fastighetsnära insamling så fyller inte avfallsstationerna samma funktion, sen när det är helt infört. Så då ska återvinningsstationerna finnas kvar som ett komplement, säger Frida Gustavsson.
