– Först kändes det inte alls. Sen känns det. Och sen gör det ONT. Sen blir du av med känseln igen. Och sen när du väl blir varm känns det som att fingrarna kommer ramla av, säger en värnpliktig på Skaraborgs flygflottilj, F7.
Officerstidningen har rapporterat om en tydlig ökning av köldskador hos värnpliktiga. Från den 1 januari till den 1 mars 2026 anmäldes 134 avvikelser om köldskador till Försvarsmakten där de flesta skadorna var hos värnpliktiga soldater. På Skaraborgs flygflottilj, F7, berättar nu fler soldater om deras köldskador.
– Det är ju inte bara jag. Allas fingrar blir helt vita så fort vi går ut nu, fortsätter den värnpliktiga som Göteborg Nu har talat med.
De värnpliktigas besvär började redan under baskerprovet, som ägde rum innan årsskiftet. Med mer regn och lägre temperatur än väntat blev de alla blöta och utan chans att torka. När kylan kom blev händer och fötter snabbt kalla, men köldskadan kändes inte av förrän känseln kommit tillbaka.
– Tillslut frös ju strumporna fast, men man kände ju inte av det tills det var för sent. Fingrarna blev vita och fötterna blev helt lila. Det händer ju varje gång det är lite kallt ute nu, beskriver en annan värnpliktig till Göteborg Nu.
Han menar att när värnpliktiga tar upp sina skador till befäl hamnar skulden på dem själva och i att de inte har gjort tillräckligt. Fortsatt beskriver han hur vissa avråddes från att anmäla skadorna till Försäkringskassan, och det är oklart hur många som faktiskt har anmält sina skador till Försvarsmakten och vilka som har fått till sig att det var deras egna fel och därför inte vågat.
– Befälen säger att det är vårt fel oavsett hur många gånger vi byter strumpor och försöker hålla oss varma, inflikar en tredje värnpliktig.
Tidigt under sin utbildning fick soldater ta del av förebyggande information om bland annat köldskador. Till Göteborg Nu berättar de att undervisningen var okej och att de vet hur man ska agera, men att det inte spelar någon roll.
– Det känns inte bra att de skyller på oss ändå, speciellt inte när vi redan gör allt de sagt ska hjälpa, säger ytterligare en värnpliktig.
Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador, berättar i Officerstidningen att något som många avvikelser har gemensamt är att unga befäl har genomfört planerade övningar utan att ta hänsyn till väder och inte riskhanterat nog. Det ser Joakim Giöbel som en bidragande faktor till ökningen av köldskador.
De värnpliktiga soldater som Göteborg Nu har pratat med ger som förslag att befälen kan börja fråga sin grupp om köldskador och förfrusna händer/fötter så att de kan hjälpa till tidigare och förhoppningsvis förebygga skadorna.
– De borde ju ha bättre koll på hur köldskador ser ut om de har sett dem tidigare. Hade de pekat ut vilka som behövde värma upp sig tidigare hade det kanske kunnat hjälpa innan det var för sent, säger en av de värnpliktiga.
Trots tuffa omständigheter var vinterövningen uppskattad av de värnpliktiga Göteborg Nu pratat med. Foto: Försvarsmakten/Astrid Amtén.