En trappa upp i den lilla Mariakyrkan vid Stampen höjer Vanja Helander upp orgelpallen efter pojken som just avslutat sin lektion. Händerna vilar på klaviaturen. Först kommer de lirkande; välkända arpeggion i C-dur ekar i rummet. Musiken växer i intensitet och fyra takter senare ljuder temat till Mendelssohns Brudmarsch ut i kyrkan.
-Brudmarschen är till min sökning, jag tyckte det var en bra uppspelningslåt, säger Vanja. Hon
Vanja Helander hoppas kunna fortsätta spela orgel på Hvitfeldtska gymnasiet.
är 15 år och har spelat orgel sedan hon var tolv. Musikintresset ligger i blodet och har funnits med sedan barnsben.
-Min pappa jobbar i kyrkan och spelar orgel, han är
väldigt musikintresserad. Och det är mamma
med, så jag och min bror har vuxit upp med musik, säger hon. För landets niondeklassare kan vårterminen vara lite extra pirrig. Vanja ska snart söka till musiklinjen på gymnasiet och har fullt
upp med att förbereda sitt antagningsprov. Förutom att spela orgel ska hon visa färdigheter i sång, gitarr och musikteori.
-Det är knappt fyra veckor till sökningen så jag är ganska nervös och spänd, förklarar hon.
De senaste åren har Svenska kyrkan uppmärksammat en nedåtgående trend i antalet personer som väljer att utbilda sig inom kyrkomusiken. Idag finns ungefär 2 000 organister och kantorer i Sverige- en siffra som enligt Svenska kyrkan är för låg för att tillgodose de behov som finns. Kerstin Börjeson är organist och projektledare för Organister i framkant, ett samarbetsprojekt mellan Svenska Kyrkan och Göteborgs internationella orgelakademi (FGIOA). Projektet startade för fyra år sedan efter att Svenska Kyrkan uppmärksammat att kyrkomusiken riskerar att tystna. Målet är att fånga upp intresset för organistyrket-inte minst bland barn och unga.
-Organister i framkant är sprunget ur ett behov att lyfta orgelmusiken. Annars riskerar kunskapen och kulturarvet att gå förlorat, säger Kerstin Börjeson.
Genom att hjälpa församlingarna att organisera orgelrelaterade aktiviteter- som undervisning och läger-hoppas de på att fler unga fattar tycke för instrumentet. De menar att delar av problemet ligger i att orgeln är svåråtkomlig. Vanja började till exempel spela genom sin pappas kontakter, men för dem som inte har sådana möjligheter blir steget att börja spela svårare. Dels för att orgeln är knuten till den kristna traditionen, men också för att kulturskolan sällan erbjuder orgel-undervisning. En annan anledning till att intresset för instrumentet dalat tror Kerstin Börjeson beror på förändringar i organisternas arbetsuppgifter. Fram till 1990 ingick det nämligen i tjänsten att varje organist skulle ha minst en egen orgelelev. Men något sådant krav finns inte längre.
-Nu får orgeln inte alls samma spridning som tidigare, säger hon.
Inne i orgeln syns ett hundratal pipor.
I Mariakyrkan har de sista tonerna från brudmarschen klingat ut. Vanja ler och läraren Lina Lindkvist försäkrar henne om att uppspelningen om fyra veckor kommer gå bra. Bara hon håller i gång spelandet.
För Vanja skulle musikgymnasiet kunna vara början på en karriär som kyrkomusiker. På en sådan utbildning skulle hon få fortsätta spela orgel med Lina som lärare, men undervisningen skulle ligga schemalagd under skoltiden i stället för på fritiden, som den gör nu. Hon skulle utvecklas såväl praktiskt som teoretiskt och förhoppningsvis få de kunskaper som krävs för att söka in till någon av landets kyrkomusikerutbildningar.
-Jag kan tänka mig att spela orgel som jobb, det hade varit coolt, säger Vanja. Hon tillägger dock att hon inte ser det som en heltidssysselsättning, musikintresset är för brett för att begränsas till bara orgel. Just nu är siktet också inställt på musikalbranschen.
Men trots att den svenska orgelvärlden genomgått tuffa år ser Kerstin Börjeson ljust på framtiden. Hon tycker sig se spår av att trenden vänder.
-Jag tycker vi börjar se effekt av projektet, att vårt arbete fått fler unga att vilja lära sig spela, säger hon. För bara några dagar sedan hölls en konferens i Norrköping där organister från hela landet var med. Kerstin Börjeson berättar att engagemanget i frågan är stor och att många vill hjälpa till på ett eller annat sätt.
-Det finns en stor passion och vilja att utbilda, säger hon.
Klockan är kvart över fyra och Vanjas lektion är snart över. Fingrarna
rör sig över registerandragen en sista gång. På den här orgeln är spakarna svarta och under dem sitter skyltar med stämmornas namn. Rörfleut. Gemshorn. Flauto amabile. Vanja drar ut dem en efter en, arrangerar stämmorna i olika kombinationer. Låter orgeln visa sin bredd.