Skolsegregationen ökar

Foto: Viktoria Bank/TT

Publicerad: 5 mars, 2026 14:47
Friskolornas vinstintresse går ut över de kommunala skolorna

Enligt en studie från Göteborgs universitet har segregationen ökat kraftigt på gymnasieskolor i Göteborg. På vissa skolor går bara elever med höga betyg, på andra går bara elever med låga. Skärpta behörighetskrav och och privatiseringen av skolor hålls fram som två av de främsta orsakerna.

Gymnasiereformen GY11 som genomfördes läsåret 2011/2012 innebar stora förändringar i behörighetskraven för gymnasiet. Kraven för att bli antagen till ett gymnasieprogram gick från att vara godkända betyg i tre ämnen till att vara godkända betyg i 8-12 ämnen av vilka tre måste vara svenska, engelska och matte.  krav på godkända betyg i svenska, engelska och matte. 

 

Enligt rapporten är den prestationsbaserade segregationen i Göteborgs kommun större än i övriga Västra Götaland. Det beror på den stora mängden skolor och den hårda konkurrensen om att komma in på populära utbildningar menar forskarna. 

 

Forskarna menar att privata skolor i allt större utsträckning höjer antagningskraven för att rekrytera högpresterande elever. De statliga skolorna behöver ta emot betydligt fler elever med stödbehov vilket riskerar att gå ut över studiemiljön, arbetsvillkoren och resurserna. Den ojämna belastningen på skolorna försvårar skolans kompensatoriska uppdrag: Alla elever har olika villkor och skolan ska utjämna elevernas förutsättningar att nå kunskapskraven. 

 

Karl Petter Äng har tidigare jobbat som lärare och jobbar nu som elevassistent på Lindholmens tekniska gymnasium. Han instämmer med bilden av den prestationsbaserade segregationen är tydlig mellan kommunala och privata gymnasieskolor men menar att gymnasieskolan han  jobbar på är ett undantag. 

 

– Lindholmen är ju en resursstark skola med hög intagningspoäng jämfört med de friskolor jag arbetat på. Jag är van vid tuffare förhållanden. 

 

De friskolor Äng jobbat på satsade inte på att rekrytera högpresterande elever. I stället sparade man in pengar på annat håll, menar han. 

 

–  Jag sa upp mig därifrån för att jag inte orkade med att undervisa där längre, det var en dålig friskola. Jag upplevde det som mycket styrt av pengar och resurseffektivisering där personalen inte fick bra förutsättningar för att bedriva vettig undervisning. 

 

Förutom det som framgår i rapporten, att kommunala skolor generellt behöver ta emot fler elever med stödbehov, så ser Karl Petter en annan problematik. Enligt skollagen har alla rätt att gå i skolan. När privata skolor stänger är det hemkommunen som har ett ansvar att se till att eleverna får en utbildning. Under de två åren som Karl Petter jobbat på Lindholmens tekniska gymnasium har skolan tagit emot två skolklasser från privata skolor som inte levt upp till kraven. När privata skolor inte kan leva upp till standard är det de kommunala skolorna som får dra det tunga lasset.