Termometern på väggen kämpar sig över 80 grader. Luften i bastun är torr på Varbergs kallbadhus där ett tiotal kvinnor klämmer ihop sig, samtliga med en mer eller mindre fuktig handduk. Här råder det förbud mot badkläder. Lisen Hentschel lindar sin handduk runt kroppen och sätter sig bredvid sin kollega Josefine Leander. Utanför de höga fönsterna ligger havet lugnt, himlen har en jämngrå färg. Lisen har bastat sedan barnsben, nu är hon 36 år och gör det någon gång i månaden.
– Man lämnar alla sina problem utanför bastun och sen tar man inte med sig dem därifrån. Det är en väldigt härlig känsla. Det är som att komma ut på en ren sida, sen kan man börja om och samla på sig mer skit, säger Lisen och skrattar lite.
Lisen Hentschel (till vänster) med kollegan Josefine Leander (till höger). Foto: Ronja Bökmark
I december 2025 presenterade Karlstad universitet och Luleå tekniska universitet en enkätstudie som undersökte upplevda hälsoeffekter hos 384 kvinnor som bastar regelbundet. Undersökningen visade bland annat att kvinnor upplevde förbättrad sömn och minskade kroppssmärtor vid bastande. Vissa jämförde upplevelsen i bastun med terapi. Enligt Hans Hägglund, en av studiens forskare, är det unikt att undersökningen baserades på enbart kvinnor. Tidigare forskning har gjorts på män vilket Hägglund ser som problematiskt på grund av de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Män svettas exempelvis mer effektivt än kvinnor vilket betyder att de enklare kan reglera sin kroppstemperatur. Skillnaderna mellan könen påverkar upplevelsen och effekterna av bastubad, därför behövs separata studier enligt Hägglund.
Efter en stund reser sig Lisen och lämnar bastun. Ute på trädäcket är luften frisk, det är början på mars och snön har precis töat. Lisen sätter sig på en bänk för att svalka kroppen, hon kommenterar den höga ljudnivån i bastun och tillägger:
–Det var ganska trevligt men ibland vill man verkligen att det bara ska vara tyst. Inte nödvändigtvis att man är där själv för jag kan tycka att det är fint att sitta tillsammans med andra i tystnad.
Flera studier talar för att stress och ångest minskar efter bastubad, enligt Hägglund. Man kan även se sänkt blodtryck hos både män och kvinnor. Men att basta ger inte alltid positiva effekter. De kvinnor som blandade bastubad med alkohol uppgav i studien att de ibland kände illamående. Andra upplevde att feber, PMS eller förkylning förvärrades i värmen. Hägglund förklarar att man inte bör basta vid infektioner eftersom kroppen har fullt upp och därför kan ha svårt med värmeregleringen. Detsamma gäller vid alkohol.
– Den vidgar kärlen vilket gör att du kan tappa blodtrycket och svimma. Alkohol påverkar även hjärtat som får en ökad risk för oregelbunden hjärtfrekvens, förklarar Hägglund.
Efter ännu en stund i bastun är det dags för ett dopp. Handdukarna hängs över räcket och de bara fötterna hinner knappt nudda metalltrappan innan Lisen och Josefine tar ett simtag i havet. Att utsätta kroppen för extrema temperaturer ger positiv effekt enligt Hägglund. Inombords uppstår en mindre mängd stress och kroppen arbetar för att bygga upp ett motstånd, precis som när vi tränar. Denna process gör att vi till exempel kan skydda oss mot kronisk stress. Enligt Hägglund fördubblas resultatet om man kombinerar extremerna bastu och kallbad.
Ett snabbt dopp i havet efter bastun. Vattentemperaturen ligger på två grader. Foto: Ronja Bökmark
Kvinnorna i studien uppger att bastun är en plats för att läka och återhämta sig, en process som ger hälsofördelar även efteråt. För Lisen är dock den psykiska effekten av bastubad mest betydelsefull. Som 25-åring besökte hon för första gången ett kallbadhus vilket förändrade hennes syn på kroppsideal.
– När jag kom in där och såg alla dessa olika kvinnokroppar kände jag en lättnad i att man kan se ut på så många olika sätt. Min tanke då var att om jag får en dotter någon dag vill jag ta med henne på detta så hon får se det tidigt, att folk ser olika ut och att det är okej. För mig är det den absoluta hälsofördelen, det mentala.