Motionen debatteras i kommunfullmäktige. Representanterna från Sverigedemokraterna menar att det är ett utbrett samhällsproblem, andra kommunalråd är skeptiska till att begreppet används överhuvudtaget.
– Den historiska bakgrunden är viktig att se och förstå när begrepp som svenskfientlighet och omvänd rasism letar sig in i motioner och officiella dokument. Inte minst av er som sitter här på högerkanten, säger Bosse Parbring (MP) i kommunfullmäktige.
Enligt en rapport från Arena har begreppet svenskfientlighet använts av högerextrema organisationer sedan 80-talet. På salemmarschen som anordnades varje år från 2000 till 2010 där NMR och andra högerextrema organisationer deltog var det ett återkommande slagord. Begreppet har använts av Sverigedemokraterna sedan partiets grundande. Enligt samma rapport drev SD kampanjen “stoppa rasismen” 2001 som syftade till att motverka “det främlingsförakt som riktas mot den inhemska befolkningen”.
Svenskfientlighet används för att beskriva enskilda handlingar där personer blir utsatta på grund av sin svenska bakgrund. Kritiker till begreppet menar att etiketten svenskfientlighet ofta används på ett missvisande sätt för att beskriva brott där gärningsmannen har ett icke-svenskt ursprung.
Det är vanligare att ungdomar med invandrarbakgrund begår rån mot ungdomar med svensk bakgrund än tvärtom, skriver Sverigedemokraterna i ett pressmeddelande om motionen och hänvisar till statistik från Brottsförebyggande rådet.
– De blandar grova brott, social oro och lösryckta exempel till en berättelse där grupper ställs mot varandra. När unga människor utsätts för rån och våld är det ett allvarligt misslyckande för samhället. Men lösningen är inte att etnifiera brottslighet, säger Jesper Berglund (V) i kommunfullmäktige om motionen.
I motionen hänvisar representanterna från SD till Forum för levande historias rapport Tycker om andra (2026). I den framgår att 12% av inrikes födda med två inrikes födda föräldrar någon gång under det senaste året blivit retade för sitt ursprung. Den motsvarande procenten för utrikes födda var 39%.
SD bagatelliserar rasism när de jämför strukturell rasism som drabbar människor varje dag med det SD kallar omvänd rasism, säger Bosse Pabring (MP) i debatten på kommunfullmäktige. Jesper Berglung (V) håller med.
– Vänsterpartiet tar alla former av rasism, hot och våld på största allvar. Oavsett vem som drabbas är det oacceptabelt. Men just därför måste politiken bygga på kunskap, ansvar och sammanhållning. Inte på förenklingar som riskerar att spä på motsättningar. Motionen om att kartlägga så kallad svenskfientlighet använder ett otydligt och vetenskapligt svagt begrepp för att beskriva komplexa samhällsproblem.
Begreppet används också för att kritisera etablissemanget. Historiskt så har SD anklagat politiker, myndigheter och medier för svenskfientlighet enligt rapporten från Arena.
– När det kommer till forskning så utgår man från de rådande ideerna i samhället, det här har man inte kunnat formulera problem om, säger Rasmus Ragnarsson (SD) i kommunfullmäktige.
Jörgen Fogelklou tror att svenskfientlighet är ett resultat av segregation och att vi ställt för låga krav på människor som kommit hit. Han är inte säker på vilka åtgärder som skulle bli aktuella, det vet partiet först efter att en kartläggning gjorts.
– Vi har skapat segregerade områden i Göteborg, och i Sverige, där man inte känner sig som en del av något större och inte delar svenska värderingar. Och då kommer någon som är svensk upplevas som annorlunda och får då kanske utstå glåpord och gliringar. Det är vad jag tror, men det får en kartläggning utreda.
Han är skeptisk till att polisen använder begreppet “utsatta områden”.
– Jag skulle inte ens vilja säga att de är utsatta, man pratar om ett utanförskap, jag vill snarare hävda att det är ett innanförskap. De som lever i det här utanförskapet känner inget utanförskap, de trivs och har valt att hålla sig utanför det svenska samhället.
Fogelklou menar att vi måste bygga ett mer inkluderande “vi” och få fler människor att känna samhörighet med Sverige. Han är tydlig med att det inte går att säga vilka åtgärder som krävs innan en kartläggning gjorts och att det handlar om ett långsiktigt arbete. Han vill jämställa svenskfientlighet med all annan typ av rasism och tror att upplysningskampanjer för att belysa problemet hade kunnat vara ytterligare en åtgärd.
Motionen fick ännu en gång avslag.