Bakom glasväggar på Capios huvudkontor i Göteborg sitter mindre team framför datorskärmar och tangentbord. Knappandet varvas med telefonsamtal och korta samtal mellan kollegor. Tempot är jämnt och strukturerat – en vanlig arbetsdag i den svenska vården.

Fotograf: Liv Andersson. På bilden: Lena Andersson, HR-specialist
Vårdbehovet ökar
Behovet av vård ökar samtidigt som befolkningen åldras. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, väntas antalet personer över 85 år öka med cirka 60 procent till 2033. Personer i arbetsför ålder ökar inte i samma takt. Fler anställda räcker därför inte, arbetssätten måste utvecklas.
Nytt arbetssätt
Lena Andersson, HR-specialist på Capio Sverige AB kommer ut från ett intervjurum. Hon har precis intervjuat en specialistsjuksköterska och förklarat att rollen innebär ett stort ansvar.
För att möta utvecklingen omfördelas arbetsuppgifter inom vården, ofta kallat task shifting. Tidigare träffade läkare alla patienter, men idag fördelas ansvaret direkt till rätt yrkesgrupp.
– Vi måste arbeta så här för att alla ska kunna arbeta på toppen av sin kompetens och på så sätt maximera vården, säger Andersson.
Nyexaminerade ser ofta positivt på förändringen eftersom de tidigt får arbeta inom sitt specialistområde. För mer erfarna medarbetare kan omställningen upplevas mer utmanande.
– Kandidaten verkade positiv och förklarade att hon inte längre endast ville vara en hjälpreda till läkaren, säger Andersson med ett leende.
Digital vård och AI
Capio har integrerat digital vård i de ordinarie vårdkedjorna för att öka tillgänglighet och skapa kontinuitet.
– Nu svarar vi på 99,5 procent av alla telefonsamtal och svarar digitalt inom en kvart, oavsett dag/kväll, säger Magnus Röjvall, specialist i allmänmedicin och regional medicinsk chef på Capio Närsjukvård AB.
Digitala lösningar används även för uppföljning av kroniska sjukdomar och receptförnyelse på distans. Dessutom används AI som stöd.
– Vi har infört AI-journalföring på våra vårdcentraler, vilket gör att läkaren spar tid och patienten kan läsa sin journal direkt, säger Röjvall.
Omställning till nära vård
En omställning pågår mot så kallad nära vård, där fokus flyttas från sjukhus till primärvård och öppnare vårdformer.
– Detta skapar trygghet hos patienterna så att man inte i onödan hamnar på akuten eller i en ambulans när det faktiskt inte behövs, säger Röjvall.
Svensk sjukvård sticker ut i jämförelse med andra länder gällande kontinuitet. Bristen på fasta läkarkontakter kan leda till att patienter i onödan rör sig mellan olika delar av vårdsystemet.
– Det kan innebära onödiga medicinska utredningar och en onödig resursåtgång för samhället, säger Röjvall.

Bild: Liv Andersson
Framtidens arbetskraft
En annan SKR-rapport visar att mer än hälften av ökningen av den arbetsföra befolkningen skulle behöva arbeta i kommuner och regioner för att dagens vårdnivå ska upprätthållas. Framtidens vård kräver därför inte enbart rekrytering, utan även nya arbetssätt och teknik.
Personalbrist
I korridoren på huvudkontoret hänger stora fotografier från verksamheterna. På en bild står en kirurg lutad över en patient i en upplyst operationssal. Ljuset faller skarpt över gröna rockar och stilla händer. Fokus ligger på det som sker i ögonblicket.
Här, flera mil från operationsbordet, passerar medarbetarna bilderna på väg mellan möten och telefonsamtal. Lena Andersson saktar in när hon går förbi.
– De som verkligen går på knäna är verksamheterna ute på golvet som saknar läkare och andra vårdprofessioner, säger Andersson.
Bilderna påminner om vad som står på spel. Alla roller går inte att tillsätta och konkurrensen om bristyrken är hård.
– Alla slåss om samma kompetens, säger Andersson.
Efter fyra till sex veckor utan rätt kandidat behöver ett beslut fattas. Ska jakten fortsätta eller pausas?
När traditionella rekryteringsmetoder inte längre räcker, blir Employer Branding ett viktigt verktyg. Det handlar om att attrahera och behålla medarbetare, till exempel genom att synas på sjuksköterskeutbildningar, erbjuda intern vidareutbildning och skapa strategier som passar olika målgrupper.
Ändå är insatserna inte är tillräckliga på sikt.
– Vi behöver göra någonting annorlunda, vi kan inte fortsätta så, säger Röjvall.
