En förhoppning med den nya metoden är att den ska kunna effektivisera polisens utredningar vid mord. Metoden har en precision på en dag och kan användas i upp till två veckor från dödstillfället.
– Man skulle kunna rikta resurserna vid mordutredningar och smalna ner vilka vittnen man pratar med, säger Elin Nyman, docent inom systembiologi vid Linköpings universitet och en av dem som utvecklat den nya metoden.
Elin Nyman har jobbat med projekt som berör AI i ungefär fem år. Foto: Per Wistbo Nibell/Linköpings universitet.
“Det är världsunikt”
Idag används olika metoder för att fastställa dödstidpunkt när någon dött. Vid en rättsmedicinsk obduktion undersöker man saker som kroppstemperatur, likstelhet och mängden kalium i ögat. Metoderna ger dock inte alltid så mycket information och är inte effektiva när det gått mer än tre dagar sedan dödstillfället, enligt Nyman.
– Det är inte så mycket man kan titta på i kroppen idag, säger hon.
Vid en rättsmedicinsk obduktion tas också ett blodprov för att leta efter eventuella droger, läkemedel eller gifter. Denna typ av blodprover har samlats in hos Rättsmedicinalverket i nästan tio år, vilket idag utgör en databas på över 45 000 blodprover. Det finns ingen motsvarighet någon annanstans.
– Det är världsunikt, säger Nyman.
Det är den här databasen man använt sig av för att träna en AI-modell att räkna ut hur lång tid det gått sedan någon dött. Man har använt nästan 5000 blodprover ur databasen, där tid mellan död och obduktion varit känt. AI-modellen har tränats på att hitta mönster mellan tidsintervall och metaboliter i blodet. Metaboliter är molekyler som “berättar” vad som sker i kroppen. När man har dött “berättar” dem om kroppens nedbrytningsprocess. Nyman förklarar:
– Det här är mönstret för den här individen och den hade så här långt mellan död och obduktion. Den här andra individen har detta mönstret – och den hade så här långt mellan död och obduktion.
Effektivare polisarbete
Forskarna jobbar nu på att utveckla metoden så att den blir ännu mer precis. I databasen som finns idag finns bara information om vilken dag någon har dött. Nyman och hennes kollegor läser därför i polisrapporter för att kunna veta exakt när någon dött och träna AI-modellen på denna datan istället.
– Det vore ännu bättre om AI-modellen kunde säga om det var morgon, eftermiddag eller natt när någon dog, säger Nyman.
Det skulle kunna effektivisera polisens arbete vid mordutredningar ytterligare eftersom man då skulle kunna vara ännu mer säker på till exempel vilka vittnen man ska prata med, men än är det för tidigt att säga om och i så fall när metoden kommer att införas i praktiken.