Sophia Gharakhani irrar runt på kansliet. Hon letar efter konferensrummet hon bokat men allt är som en stor grå labyrint. Ett typiskt kontor, bortsett från att ingen är över 29 år gammal.
Själv har hon nyss fyllt 20 och blev vald till Grön Ungdom Storgöteborg språkrör på årsmötet för bara några dagar sedan. Ikväll håller hon i sin första träff. Den ska handla om vårdpolitik, något hon tycker partiet borde fokusera mer på.
– Vi pratar lite för mycket om bara klimat och miljö, vilket gör att man glömmer att vi har andra frågor också. Grön ideologi är otroligt brett, säger hon.
Träffen kommer vara i två timmar, så fika behövs. I det lilla konferensrummet dukar hon upp bröd med pålägg och en kladdkaka medan fler medlemmar kommer in. Några av dem är nya i styrelsen och har aldrig träffats förut, men alla har hört om varandra. De mer erfarna grattar de nyinvalda på deras nya uppdrag.
Kvällens gäst är Thony Andreasson Aderum, som sitter i regionens sjukvårdsnämnd för Miljöpartiets räkning. Han ska berätta om vad regionstyret gjort för sjukvården och hur grön vårdpolitik ser ut.
Den här träffen klassas som en ”politikutbildning” vars syfte är att lära de unga medlemmarna om partiets sakpolitik och bedrifter, men det blir snabbt tydligt att utbildandet går båda vägar. Hans presentation avbryts ofta av frågor från de unga medlemmarna. De är mer intresserade av att prata om kvinnovården, psykiatrin eller ätstörningsbehandling än om vårdköer och budgetering.
– Det här är ju ett sätt för mig att få en inblick i vad som är viktigt för ungdomar också, säger Thony Andreasson Aderum. Han tycker att träffar som denna kan vara mer spännande än de med äldre miljöpartister.
Thony Andreasson Aderum och Sophia Gharakhani. Bild: Elias El Manira
Forskningen visar att dagens unga engagerar sig mindre i politiken än de gjorde förr, enligt en sammanställning från Forte. Ofta är de skeptiska till folkvalda politiker, eller så är de helt enkelt inte insatta. En undersökning av Ungdomsbarometern från förra året visade att endast 23 procent av Sveriges unga upplevde att de själva har en betydelsefull påverkan på samhället. Jämför det med 52 procent under 2019. Att hålla igång ett lokalt ungdomsförbund kan därför vara utmanande.
Under träffen pratas det mycket om att styrelsen i Grön Ungdom Storgöteborg för en gångs skull är fullsatt och att det varit konkurrens om språkrörsposterna. Men det är ett undantag som bekräftar regeln, en liten ökning i ett förbund där engagemanget annars är lågt.
– Det är både bra och dåligt att det inte är jättemycket konkurrens, säger Sophia Gharakhani och menar att lågt engagemang ändå sänker tröskeln för att ta sig in i politiken.
Hon gick med i Grön Ungdom 2024 i samband med EU-valet. Hon minns att hon såg Miljöpartiets valvaka på tv och slogs av gemenskapen mellan de som var där. Alla verkade så glada när rösterna var räknade och de blev det tredje största partiet.
– Strax därefter gick jag med. Det är väl tack vare min tv, säger hon.
Minnesanteckningar om regionens budget. Bild: Elias El Manira
Dagens unga tror inte lika starkt på demokratin. Andelen av Sveriges ungdomar som tycker demokratin är det bästa sättet att styra samhället sjönk mellan 2021 och 2025 med nio procentenheter. Från 88 procent till 79. Det är delvis på grund av den politiska splittringen och polariseringen som präglar dagens politik.
Polariseringen märks även i det lilla konferensrummet. Kristdemokraternas förslag om att förstatliga vården hade varit en ”fullständig katastrof”, Liberalerna ”har alltid varit skadliga” för skolan och en ledamot i sjukvårdsnämnden är ”väldigt sossig.” Kängorna möts av skratt och instämmande nickningar, men inga motfrågor. Thony Andreasson Aderum tycker dock inte det är ett problem.
– När jag tar upp vad de på högersidan gör fel är det för att sätta vår politik i ett sammanhang. Det är på ett sätt grunden i vår demokrati, tycker han.
Men det verkar finnas ett ytterligare, outtalat syfte i att klanka ner på andra partier och politiker, nämligen att binda samman gruppen. Kängorna är både internskämt och gemensamma utgångspunkter för att förstå politiken. De bygger en stark gemenskap, frågan är bara om de gör det på politikens bekostnad.