Skällsord, glåpord, och hot – ett gott betyg för myndighetens arbete

"Annika", ett stenkast från polishuset där det råder fotoförbud. Foto: Rasmus Eriksson

Publicerad: 16 mars, 2026 12:06
Skällsord, glåpord, och hot – ett gott betyg för myndighetens arbete

Poliser i Sverige får dagligen utstå skällsord, glåpord och hot när de gör sitt jobb. Enligt både Polisförbundet och Brå är poliser som jobbar inom ingripandeverksamheten särskilt utsatta. En av dem som utsatts är ”Annika”, som berättar hur snabbt ett vanligt ingripande kan bli något annat.

Annika och en kollega är ute och patrullerar när de vid ett ingripande helt plötsligt omringas av ett gäng människor. Ett vanligt ingripande blir snabbt något annat, och stämningen på platsen ändras.

 

– I periferin ser jag ett hav av mörkklädda individer som börjar närma sig, säger hon.

 

Annika och kollegan börjar tillkalla fler poliser till platsen samtidigt som de försöker ta kontroll över situationen.

 

– En person närmar sig väldigt mycket, han är så pass nära att jag kan lägga handen på hans bröst och be honom att backa.

 

Annika vet vilka personerna är och vad många av dem är dömda för sedan tidigare.

 

– Där och då skapade det såklart en liten rädsla hos mig.

 

Hon har inte hunnit förstå vad som har hänt än, men hör kollegorna prata över radion.

 

– Det är en trygghet att veta att folk är på väg.

 

Det kommer hotfulla ord och situationen pågår i ungefär fyra minuter innan den ebbar ut när kollegorna anländer till platsen. Personen som Annika och kollegan ingrep mot var lugn hela tiden, men hon tror att det hade kunnat sluta annorlunda om så inte var fallet.

Polisbil utanför polishuset i Göteborg. Foto: Rasmus Eriksson

Annika kommer gående utanför polishuset. Hon ler och vinkar innan hon närmar sig. Bänkarna utanför polishuset är fuktiga och vi går till ett café i närheten i stället. Anledningen bakom Annikas fingerade namn är just för att hon – liksom många andra poliser – fått utstå hot i jobbet. Nu berättar hon om hur händelsen påverkade henne.

 

– Jag tyckte att det var lite jobbigt. Jag har jobbat i det området en del och fått ganska mycket glåpord slängda efter mig. Snutfitta och polishora. Efteråt tog det ett tag innan jag kände mig bekväm med att vara i det området igen, säger hon och tar en klunk av kaffet.

 

Klockan är strax innan elva och cafét börjar fyllas på av män i varselkläder som bildar en snirklig kö till kassan. Annika höjer kaffekoppen mot munnen i en kvick rörelse samtidigt som hon tar på sig jackan innan vi beger oss tillbaka mot polishuset.

 

Ungefär nio av tio poliser i ingripandeverksamheten blir utsatta för hot och våld enligt undersökningar gjorda på uppdrag av Polisförbundet mellan 2017–2023. Hot har länge varit en del av vardagen för poliser, men blivit vanligare på senare år.

 

– Jag tror att det är för att vi är på dem mer, vi har fått bättre lagstiftning som gör att vi får göra mer kontroller. Vi vill skapa en relation med personerna och då kräver det ju också att man går fram och pratar, säger Annika.

 

Många av Polisförbundets medlemmar vittnar också om att hoten blivit grövre, enligt den senaste undersökningen från 2023.

 

– Jag tycker nog att det har blivit grövre de senaste åren, framförallt det här med att folk kan hitta en polis de inte gillar, lägga ut bilder på personens hem, ta reda på vart personens barn går i förskolan och liknande.

 

Lars Korsell är forskningsråd på Brå. Han tror att de ökade hoten har att göra med att polisen är mer framgångsrik.

 

– Det är lite paradoxalt, ju mer framgångsrik polisen är, desto mer hot och trakasserier får man utstå, säger han.

 

När det kommer till att hoten också blivit grövre berättar Lars att det kan bero på att kriminella har ett större våldskapital än tidigare, men också att det kommer både fler och grövre hot när polisen är framgångsrik.

 

– Det är som ett gott betyg för myndighetens arbete.

I juli 2025 trädde en ny lag i kraft som gör det olagligt att förolämpa en tjänsteman. Lagen är tänkt att skydda offentligt anställda och göra det svårare att komma undan med att hota poliser och myndighetspersoner.

 

– Det handlar inte om att man ska anmäla så fort någon säger potatisgris, det måste vara något mer i det. Jag vill inte att det ska vara så att vi är lagen och ingen får säga någonting men det finns gränser även för oss, säger Annika.

 

Hur hoten kommer att fortsätta utvecklas i och med den nya lagen är fortfarande oklart, och man håller i nuläget på att hitta praxis för den. Lars Korsell är skeptisk till att lagen kommer att göra så att hoten minskar.

 

– Det tror jag inte ett dugg på, aktörerna vet vad dem håller på med. Kriminella med kopplingar till organiserad brottslighet är duktiga på att välja hur de ska försöka påverka och kan komma med förtäckta hot som att antyda vad ens barn heter, säger han.