Två personbilar rullar in på Lindåskolans parkering i Billdal, desto fler kommer gåendes med kassar i händerna, någon har en trädgårdsvagn med grejer. Berit Gaulitz ställer ned sin bränsledunk och papperspåse med elskrot vid lyktstolpen intill parkeringen. Hon slår sig ned på en bänk en bit ifrån och pustar ut efter promenaden. Nu är det bara att vänta på bilen.
– Det är väldigt tacksamt att de kör ut hit. Man är ju skyldig att lämna farligt avfall, men det är inte så enkelt för mig nuförtiden, säger Berit Gaulitz.
Med åren upplever Berit att det blivit svårare att ta sig till återvinningscentraler, särskilt efter hennes mans bortgång. Berit bor ett stenkast från skolan och brukar därför ta tillfället i akt de två gånger om året som farligt avfallbilen kommer hit.
Under 2025 gjorde göteborgarna sig av med mer än 4 000 ton farligt avfall, en del av det togs omhand om via farligt avfallbilen. Över hälften av landets kommuner har någon form av så kallad konsumentnära insamling, i form av bilar eller insamlingskåp vid butiker. Sedan 2005 har Göteborg Stad satsat på farligt avfallbilen som ett alternativ till återvinningscentraler.
Farligt avfallbilen i Göteborg kör två turer om året, en på våren och en på hösten, där de besöker en mängd adresser runt om i hela kommunen. Vårens tur startade den 23 mars och har sitt sista stopp den 28 maj. Exempel på sådant som de tar emot är färg, kemikalier, elektronikprodukter och bränslen.
– Det är bara att ställa allt här så löser vi det, ropar Frida Eriksson som ingår dagens insamlingspersonal tillsammans med kollegan Neo Dahl.
När plattformen i bak på lastbilen är nerhissad går det undan. Neo och Frida langar ut röda plastbackar för sortering. Färgburkar, rengöringsmedel och ett flertal papperskassar med diverse innehåll belamrar snabbt flaket.
Iklädda sina orangea varselkläder hugger de tag i en kasse och sorterar kvickt. När papperskassen är tom tar de några raska steg bak i bilen och kastar den i brännbart. Sedan hugger de tag i nästa kasse.
– I vanliga fall sätter vi fast etiketter på plastbackarna så att folk till stor del kan sortera själva, nu hann vi inte det – men ibland går det faktiskt snabbare så här, säger Frida Eriksson.

Färgburkarna sorteras efter om de är brandfarliga eller inte. Märkningen ”frostfritt” är en indikator på att färgen inte är brandfarlig förklarar Neo Dahl. Foto: Elin Soyka Sjöberg
Stoppen för avfallsbilen är schemalagda från klockan fem till kvart i åtta. De har totalt tre stopp och detta är dagens första. Både Neo och Frida har jobbat med farligt avfallbilen i flera år nu.
Det varierar mycket hur många som kommer, beroende på både väder och plats. På mer centrala platser, som Slottsskogen och kring Annedal, är det så många besökare att de behöver två bilar.
– På sådana ställen kan det bli riktigt stressigt alltså, medger Frida Eriksson.
En äldre dam sträcker upp ett VHS-band med inspelning av ett jazzband från 60-talet i skyn. Hon frågar om någon är intresserad. Inget svar. Neo tar hjälpsamt emot bandet och slänger den i en av backarna baktill.
Det finns en lång lista över vad som bör lämnas här, men också tydliga begräsningar. Exempelvis är detta inte rätt ställe att göra sig av med läkemedel eller fyrverkerier. Läkemedel kan lämnas till apotek och fyrverkerier till återförsäljaren.
Men det är inte endast farligt avfall som besökare försöker göra sig av med, det händer att de får in sådant som möbler eller hushållssopor. Många grejer måste de avvisa, men Neo och Frida gör även undantag.
– Jag resonerar som så att vissa grejer kan lika gärna slängas som brännbart här. Idag har vi exempelvis fått in en bok, säger Neo Dahl fnissandes.
Det förut helt belamrade flaket har blivit något luftigare, några förut helt fulla backar ekar tomma. Frida sorterar fortsatt systematiskt, medan Neo lastar in backar och färgburkar i bilen.
Det är två stopp kvar innan bilen ska vidare till centralavfallsavdelningen i Sävenäs där allt avfall lastas av. I det stadiet måste mycket av avfallet förbehandlas innan den fortsatta hanteringen. Ämnen som varken kan oskadliggöras eller återanvändas tas hand om genom deponering, en form av slutförvaring för att inte skada miljö eller människor.
Fredrik Ajel är en av stoppets sista gäster. Han kom just hem från återvinningscentralen i Högsbo när han fick veta att farligt avfallbilen var i kvarteret. Nu passar han på att lämna sin påse med batterier som han glömde göra sig av med tidigare.
– Jag tycket att det är för svårt att göra rätt för sig. Att lämna avfall på ett sådant här sätt är därför tacksamt, det får gärna finnas mer sånt, säger Fredrik Ajel.

Fredrik Ajel är nöjd efter att blivit av med avfallet, både på återvinningscentralen och här. Foto: Elin Soyka Sjöberg.
