”Så här får du 1,5 på…”, ”De här orden måste du kunna inför…”, ”Gör inte detta under…”. Veckorna innan högskoleprovet fylls sociala medier av tips och strategier. Samtidigt växer bilden av provet som avgörande för framtiden. I 20 åriga Hilal Yüreks rum ligger utskrivna gamla högskoleprov slarvigt kastade åt sidan på nattduksbordet, tillsammans med en dator och lite pennor. Hon snurrar lite på stolen hon sitter på medan hon berättar hur det var att göra högskoleprovet för första gången förra året.
– Det var mycket mer stressigt än jag trodde, jag försov mig till och med och kom dit precis innan det började, säger hon med ett skratt.
Hon berättar hur skrivsalen var fylld av människor i alla olika åldrar, från unga direkt från gymnasiet till lite äldre vuxna. När provet väl började lade sig en tystnad över salen.
– Man hörde bara folk som bläddrade hela tiden, och då började man också tänka att alla andra var snabbare än en själv.
Hilal beskriver hur hon inte var beredd på att tiden skulle gå så snabbt när provet hade startat. Hon sträcker sig åt sidan och plockar upp ett av provhäftena hon har gått igenom, bläddrar någon sida och visar hur frågorna ser ut.
– Man hinner liksom inte riktigt komma in i det innan tiden är slut.
Den 18 april kommer det att samlas tiotusentals personer i provsalar runt om i landet för att skriva högskoleprovet. Trycket är oftast högst på vårterminen och förra året hade provet över 90 000 anmälda. För många är högskoleprovet en alternativ väg att gå för att komma in på utbildningen man vill studera, men den skapar också en stor press på unga som lägger hela sitt värde i resultatet.
– Stressen för framtid har ökat. Det är svårare att komma in på arbetsmarknaden. Kravet på utbildning har ökat samtidigt som motivationen hos elever att studera har minskat. Säger Mahlin Boberg, Studie- och yrkesvägledare i Borlänge.
Hilal Yürek ska skriva högskoleprovet i Borlänge på lördag. Hon skrev provet för ett år sen, innan hon tog studenten, och planerar nu att göra det igen.
– Jag var nervös först, men jag gick in med inställningen att det var första gången jag gjorde det, och jag visste inget om provet, upplägget och typ poängsystemet, så det var mer som att testa på den gången.
Hilal Yürek, hemma hos sig. Foto: Alva Törneman
Trots det kände Hilal en press på sig själv att nå en viss poäng – en press som många unga beskriver, där resultatet upplevs som avgörande för framtiden.
Folkhälsomyndigheten visar att stressen bland gymnasieelever har ökat de senaste åren. Och att en stor andel uppger att de ofta känner sig stressade. Det är något som Skolverket också skrivit om i en attitydundersökning från december 2024.
”Trots att många elever trivs i skolan så uppger hälften av eleverna i gymnasieskolan att de känner sig stressade i skolan varje dag eller några gånger i veckan. De vanligaste anledningarna till stress är läxor och prov, över att inte hänga med på lektionerna samt deras egna förväntningar på sig själva.” Skriver Skolverket på deras nyhetssida.
Att elever känner sig stressade över skolan och framtiden är något som studie- och yrkesvägledaren på Alice Lundsgymnasiet i Borlänge, Mahlin Boberg, märkt av. Boberg möter gymnasieelever dagligen som kommer med frågor och funderingar kring utbildningar och vägar att gå i framtiden.
– Som SYV, i början på min karriär 2018, hade jag få samtal som handlade om högskoleprovet. Nu pratas det mer om det. Och det är mer nästan en självklarhet att göra provet för att säkra sig en plats.
Trots att högskoleprovet upplevs som ett stressmoment för många ungdomar, tycker Mahlin Boberg att det ger möjlighet för unga att välja rätt studier.
– Vi får inte glömma att det finns de elever som kommer på under sin gymnasietid vad de faktiskt vill arbeta med. Då blir högskoleprovet verkligen en viktig väg för att öka möjligheterna att komma in.
Inför den andra gången Hilal Yürek skriver högskoleprovet känner hon sig inte lika stressad, hon vet hur allt går till nu och kan fokusera på själva provet, menar hon. Men det kan i sig innebära en stress eftersom det känns som att hon ”borde” göra bättre ifrån sig denna gång jämfört med första gången.
– Nu kan jag inte skylla på att jag inte kan upplägget längre, nu är jag bara dum, skämtar hon. Jag vill ju bli någonting, och jag känner en press att jag måste komma någonstans med allt.