Följ med till toppen på ett vindkraftverk

Västgötaslätten, från 96 meters höjd. Bild: Björn Hedén

Publicerad: 15 april, 2026 10:21
Följ med till toppen på ett vindkraftverk

Vindkraftsfrågan är högaktuell inför valet 2026 i spåren av energikriser, krig och omläggning av politiken. Många vindkraftverk har lokala delägare, med möjlighet att åka upp – ända till toppen.

Ljud från råmande kor, traktorer och en spirande gröda är sådant som förknippas med en klassisk jordbruksbygd som Varaslätten. På senare år har också vindkraftverken blivit en naturlig del av den bilden.  En halvmulen marsdag med lugn väderlek kan tyckas behaglig, men är man delägare i vindkraftverk som lantbrukaren Robert Svensson ser man hellre något starkare vindar.

Robert Svensson ser över vindhastighet och elproduktion. Foto: Björn Hedén

– Det är precis så att de snurrar nu, det är klart att det producerar några kilowatt men det kommer vi se när vi kommer in i verket, säger han. 

 

Han öppnar dörren till det 96 meter höga tornet och läser vant av mätaren för vindhastighet och effekt. 

 

– I morse stod det helt stilla, nu är det i alla fall lite produktion. 

 

Verket sköts och övervakas av ett tyskt bolag, men han får ibland rycka ut själv. På vintern kan det exempelvis bli isbildning på vingarna som måste åtgärdas. För att ta sig upp till toppen är det hiss som gäller. Robert Svensson dubbelkollar så att allt är i sin ordning innan hissdörrarna kan öppnas.  

 

– Det hänger och svajar lite, säger han och skrattar. 

 

I hissen på vägen upp pratar han vidare om livet i vindkraftsbranschen. 

 

– Ekonomin, det går väldigt mycket upp och ner. Efter att vi hade byggt så var det ganska många år som det var precis så att det bar sina egna kostnader. När det var höga elpriser för ett par år sedan var det riktigt bra.  

 

Han säger att man ekonomiskt får bygga på de månaderna det går bra och ”spara i ladorna”. 

 

Vindkraftsfrågan är högaktuell under årets val, och ett ämne som både väcker känslor och diskuteras flitigt. I grunden finns energifrågan som hamnat mer i centrum under senare år. Rysslands invasion av Ukraina och det oroliga världsläget har ändrat villkoren och fått priserna att stiga. 

 

Tidöregeringen har deklarerat att man ändrat målet om 100 procent förnybar el till 100 procent fossilfri, i syfte att öppna upp för ny kärnkraft. Vindkraften har man intagit en mer skeptisk hållning till än den som tidigare rådde överlag bland riksdagspartierna.  

 

Sveriges energiminister Ebba Busch (KD) har gått ut med att hon vill se en blocköverskridande överenskommelse där både kärnkraft och utbyggnad av havsbaserad vindkraft skulle ingå. S öppnade upp för detta men M och SD sade nej. 

 

– Jag tyckte att det var kortsiktigt, att det var småsint, sade Ebba Busch i SVT:s 30 minuter i januari i år. 

 

Moderaternas Niklas Wykman hävdade å sin sida att en överenskommelse var överflödig då partierna redan var eniga om att satsa på ny kärnkraft. 

 

Linus Lakso är energipolitisk talesperson för Miljöpartiet och anser att den nuvarande regeringens energipolitik och hantering av vindkraftsfrågan är en katastrof. 

 

– Utbyggnaden av vindkraft på land har minskat med över 70 procent sedan Tidöpartierna tog över. Man har i princip helt stoppat utbyggnaden av vindkraft till havs, säger han. 

 

Gröna satsningar, enligt Linus Lakso, skjuts därför på framtiden. 

 

Robert Svensson beskriver på vägen upp till toppen vissa grundläggande problem med vindkraft. 

 

– Vi skulle inte bara kunna stå på vindkraft, säger han. Det krävs någon form av energimix. Vi kan inte bara stå på kärnkraft heller. Kärnkraft tillsammans med vattenkraft fungerar ypperligt. 

 

Han påpekar att när de byggde vindkraftverken var kalkylen god, och det byggde till stor del på statligt stöd via det gröna elcertifikatet. Sedan dök marknaden kraftigt. 

 

– Man kände sig lite blåst av politiken och att de inte underhöll det här stödsystemet, säger han.

En bonde blickar ut över sina marker. Foto: Björn Hedén

 

I vindkraftverket finns ett stort antal kablar som för strömmen ut på elnätet. Den sista biten till toppen avverkar man genom en brant stege och uppe i maskinhuset finns den centrala tekniken. Robert Svensson pratar om likström och växelström innan han skjuter undan luckan till utkiksplatsen. En solig dag kan man se de flesta västgötska platåberg härifrån. 

 

På frågan om han går hit upp ofta för att få en överblick säger han:  

 

– Det blir inte så ofta, det blir väl om man får gäster som väldigt gärna vill komma upp och se verken. 

 

Men han tillägger: 

 

– Det är rätt kul att komma hit ibland faktiskt, speciellt som bonde kan man komma upp och se åkrarna och hur täckdikningen fungerar.