“BRÖTZ LIVE NOW” står det på en surfbräda utanför ett hus i Konstepidemin, ett ateljéområde i Göteborg. Inne i huset står Jonny Wartel och presenterar kvällens första band.
–Välkomna till Brötz nummer 943! säger Jonny och sneglar ned på sin mobiltelefon.
–En person i Mappe 3 har blivit sjuk så de har blivit ersatta av ett nytt band.
Bakom Jonny förbereder sig fyra musiker för att spela. Även Jonny går till scenen, som egentligen bara är en del av golvet, och tar upp en saxofon.
Bandet spelar vad som ofta kallas för fri improvisation, ett slags musik där allt improviseras fram live, musikerna har inte förberett några låtar. Bandet börjar spela, musikerna verkar känna in varandra. Ibland tystnar alla förutom en som spelar ensam en stund, ibland spelar alla samtidigt. Volymen skiftar mellan väldigt hög och väldigt låg. Efter cirka fyrtio minuter tystnar samtliga musiker och publiken applåderar.
Jonny Wartel berättar att han varit med och drivit klubben sedan den tredje konserten.
–Det är nya band nästan jämt. Men med ungefär samma människor. Publiken går inte hit för någon speciell grupp, de blir överraskade. Men det är ganska sällan de tycker att det blir en värdelös kväll. Det är ett bra koncept på det sättet.
–Brötz är också extremt populärt bland musiker. Det kommer mycket folk från Europa och en hel del från USA, berättar Jonny.
Han menar att klubbens popularitet bland musikerna till viss del beror på att det inte kommer så mycket folk. På andra ställen där det kommer fler och fler kan musiken hamna i skymundan.
–Till slut räcker inte jazzmusiken för att betala personal och kök och dörrvakt.
–Men du ser ju, det här är ju mycket för oss! säger han och pekar på publiken, som består av knappt femtio personer, musiker inräknade.
Jonny Wartel presenterar kvällens andra band.
Foto: Amos Mattsson
Jonny berättar också att de fått mindre pengar i kulturbidrag på sistone. Det har bland annat lett till att de inte kan betala resekostnader och hotell åt musiker som reser till klubben.
–Jag tror att det kommer att bli ännu värre. Kulturpolitiken är som den är.
Jakob Eknor, handläggare på kulturrådet, berättar att bidrag till olika arrangörer skiftar från år till år.
–Det är absolut inget unikt. Vi har referensgrupper som gör bedömningar av ansökningar, det är deras förslag som vi fattar våra beslut utifrån, förklarar Eknor.
Han berättar också att det totala arrangörsstödet i år är lika stort som förra året.
Men en klubb som Brötz har blivit mindre vanlig i dagens kulturvärld. Per Anders Nilsson, professor och forskare vid Göteborgs universitet, berättar att det blivit svårare att hitta ställen att spela på som jazzmusiker.
–Dels har vi mycket fler jazzmusiker som utbildas idag och så har många av klubbarna försvunnit. Många av klubbarna som finns idag har blivit mer som företag, det är mycket svårare att få spela på dem, speciellt för mer experimentell musik.
Men Nilsson tror inte att bristen på scener påverkar musiken särskilt mycket.
–Man inser snarare att: ska jag spela så ska jag spela det jag tycker om!
En besökare i publiken berättar under pausen att han har gått till Brötz i snart trettio år.
–Det är nästan aldrig båda akterna är dåliga. Oftast är någon bra och någon helt okej, säger han.
Han berättar att Brötz blivit ett slags samlingsplats dit han och hans vänner kan gå varje vecka för att umgås.
Jonny går upp på scen igen och presenterar kvällens andra akt: Svenska folkjazzkvartetten. De spelar jazziga tolkningar av folkvisor från Dalarna med mycket inslag av improvisation. Publiken är mer livad nu, det verkar som att många tagit sig ett glas vin i pausen. Bandet spelar i ungefär en timme med ett extranummer på slutet.
Trots minskade bidrag tror Jonny att Brötz kommer att finnas kvar länge.
–Det kommer alltid finnas ett intresse för det här. Jag både tror och hoppas att vi kommer att bli fler och fler.
Han tror också att mängden AI i musikindustrin kan hjälpa, och skapa ett större behov för livemusik.
–Göteborg hade en fantastisk underground-verksamhet på 80-talet. Mycket svartklubbar, bra musik, bra teater och bra scen. Jag har drivit Brötz lite i den andan. Jag tror att det kommer komma tillbaka snart.
Svenska folkjazzkvartetten. Foto: Amos Mattsson